Forskare kartlägger åldrande i 21 musorgan med 7 miljoner celler

Forskare vid The Rockefeller University har skapat en detaljerad cellulär atlas över åldrande genom att analysera nästan 7 miljoner celler från 21 organ hos möss. Studien visar att åldrande börjar tidigare än tidigare trott och sker på ett koordinerat sätt i hela kroppen. Resultaten belyser skillnader mellan hanar och honor, samt potentiella mål för antiåldrande-terapier.

En ny studie publicerad i Science ger en djupgående titt på hur åldrande påverkar mammaltjäll. Forskare vid The Rockefeller University, ledda av Junyue Cao, undersökte celler från 32 möss i tre livsstadier: en månad (ung vuxen), fem månader (medelåldrad) och 21 månader (äldre). Med en förfinad single-cell ATAC-seq-metod kartlade teamet DNA-tillgänglighet i nästan 7 miljoner enskilda celler över 21 organ och identifierade över 1 800 distinkta cellunder-typer. Analysen visade att cirka en fjärdedel av celltyperna förändras i abundans över tid, vilket utmanar synen att åldrande främst förändrar cellfunktion snarare än antal. Minskningar i vissa muskel- och njurceller skedde brant, medan immun細胞 expanderade. Dessa skift började så tidigt som vid fem månaders ålder, vilket indikerar att åldrande förlänger utvecklingsprocesser snarare än att starta sent i livet. Märkligt nog synkroniserades många förändringar över organ, vilket tyder på delade signaler, möjligen cirkulerande faktorer i blodet, som koordinerar processen. Nästan hälften av åldersrelaterade skift skiljde sig mellan hanar och honor; till exempel uppvisade honor bredare immunaktivering med åldern. «Det är möjligt att detta kan förklara den högre prevalensen av autoimmuna sjukdomar hos kvinnor», spekulerar Cao. Forskare identifierade också åldrande-relaterade förändringar i cirka 300 000 av 1,3 miljoner analyserade genomiska regioner, med cirka 1 000 delade över celltyper. Dessa hotspots, kopplade till immunfunktion, inflammation och stamcellsunderhåll, pekar på specifika regulatoriska sårbarheter. «Detta utmanar idén att åldrande bara är slumpmässig genomisk nedbrytning», säger Cao. Jämförelser med tidigare forskning tyder på att cytokiner utlöser liknande förändringar, vilket öppnar för läkemedel som modulerar dem och potentiellt bromsar åldrande i hela kroppen. «Vårt mål var att förstå inte bara vad som förändras med åldrande, utan varför», förklarar Cao. Den fullständiga atlassen är offentligt tillgänglig på epiage.net och tjänar som grund för framtida interventioner. Arbetet leddes av doktorand Ziyu Lu och publiceras i Science (2026; 391(6788)), DOI: 10.1126/science.adw6273.

Relaterade artiklar

Mayo Clinic researchers using DNA aptamers to tag glowing senescent 'zombie' cells in mouse tissue under microscope.
Bild genererad av AI

Mayo Clinic-team använder DNA-aptamerer för att markera senescerande ’zombie’-celler

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Forskare vid Mayo Clinic har utvecklat en aptamerbaserad teknik för att markera senescerande, eller så kallade ”zombie”, celler i levande musvävnader, ett arbete som de säger skulle kunna stödja riktade behandlingar för åldersrelaterade sjukdomar i framtiden. Projektet uppstod ur en slumpmässig konversation mellan två doktorander, enligt Mayo Clinic.

Forskare vid UCLA har identifierat ett protein som saktar ner muskelreparation vid åldrande men förbättrar cellöverlevnad hos möss. Att blockera proteinet förbättrade läkningstakten hos äldre möss, men minskade långsiktig stamcellsresiliens. Resultaten tyder på att åldrande handlar om överlevnadsstrategier snarare än enkel nedgång.

Rapporterad av AI Faktagranskad

Forskare har utvecklat en genomisk kartläggningsteknik som visar hur tusentals gener samverkar för att påverka sjukdomsrisk, och hjälper till att överbrygga luckor som lämnats av traditionella genetiska studier. Metoden, som beskrivs i en Nature-artikel ledd av forskare från Gladstone Institutes och Stanford University, kombinerar storskaliga cellförsök med populationsgenetiska data för att lyfta fram lovande mål för framtida behandlingar och fördjupa förståelsen av tillstånd som blodsjukdomar och immunmedierade sjukdomar.

Forskare vid University of Minnesota rapporterar att makrofager hos äldre möss kan låsas i ett inflammatoriskt tillstånd genom en autokrin signaleringsloop som involverar proteinet GDF3 och transkriptionsfaktorerna SMAD2/3. I experiment minskade genetisk deletion av Gdf3 eller läkemedel som störde vägen inflammatoriska svar och förbättrade överlevnaden i äldre endotoxemimodeller, medan humana kohortdata kopplade högre GDF3-nivåer till inflammationsmarkörer.

Rapporterad av AI

Forskare i Japan har upptäckt att förstärkning av ett protein kallat COX7RP hos möss förbättrar mitokondriefunktionen, vilket leder till längre liv och bättre hälsa. De genetiskt modifierade mössen levde i genomsnitt 6,6 % längre, med förbättrad metabolism och minskade tecken på åldrande. Detta fynd pekar på potentiella sätt att främja friskare åldrande hos människor.

Forskare vid University of California, San Francisco, har upptäckt en mekanism genom vilken motion hjälper till att skydda hjärnan mot åldersrelaterad skada kopplad till Alzheimers sjukdom. Fysisk aktivitet får levern att frisätta ett enzym som reparerar blod-hjärnbarriären, minskar inflammation och förbättrar minnet hos äldre möss. Resultaten, publicerade i tidskriften Cell, belyser en kropps-till-hjärna-väg som kan leda till nya behandlingar.

Rapporterad av AI

Forskare har upptäckt att DNA i nyligen befruktade ägg bildar en strukturerad 3D-skärm innan genomet aktiveras, vilket utmanar länge hållna antaganden. Med en ny teknik kallad Pico-C kartlade forskare denna organisation i bananflugaembryon. En relaterad studie visar att störning av denna struktur i humana celler utlöser ett immunsvar som vid virusattack.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj