Enligt en rapport från det i Stockholm baserade fredsforskningsinstitutet SIPRI har Tyskland gått om Kina och blivit den fjärde största exportören av stora vapen. Nästan en fjärdedel av de tyska leveranserna gick till Ukraina, medan Europa som helhet har tredubblat sina import. Stigningen drivs främst av kriget i Ukraina och osäkerheter kring USA:s stöd i Nato.
SIPRI:s rapport om internationella vapenöverföringar för perioden 2021–2025 visar en global ökning av leveranserna med 9,2 procent jämfört med 2016–2020. Tyskland har höjt sin andel av världsexporten till 5,7 procent och trängt ner Kina till femte plats. Cirka 24 procent av Tysklands vapenexport gick till att stödja Ukraina, ytterligare 17 procent till andra europeiska länder, vilket gör Europa till huvudmottagarregionen med 41 procent. Europeiska stater har mer än tredubblat sina vapenimport, med en ökning på 210 procent. Efter Ukraina som Europas största importör kommer Polen och Storbritannien. Nästan hälften av importen kommer från USA (48 procent), följt av Tyskland (7,1 procent) och Frankrike (6,2 procent). „Leveranser till Ukraina sedan 2022 är den mest uppenbara faktorn“, sade SIPRI-forskaren Mathew George. Det ryska hotet och tvivel om USA:s lojalitet i Nato driver efterfrågan. USA dominerar med 42 procent av alla globala leveranser, en ökning med 27 procent. Frankrike ligger på andra plats, Ryssland på tredje med en minskning på 64 procent. „Ryssland är ensamt ansvarigt för den kraftiga ökningen i europeisk vapenimport“, förklarade SIPRI-experten Katarina Djokic. Trots upprampad inhemsk produktion fortsätter europeiska stater att importera amerikanska vapen, särskilt stridsflygplan och långdistansluftförsvarssystem. Ukraina fick 9,7 procent av alla världsvida vapenöverföringar. SIPRI mäter volym, inte finansiellt värde, och omfattar stora vapen som flygplan, stridsvagnar och artilleri.
