Forskare upptäcker nya oscillationstillstånd i små magnetiska virvlar

Forskare vid Helmholtz-Zentrum Dresden-Rossendorf har upptäckt tidigare okända Floquet-tillstånd inuti extremt små magnetiska virvlar genom att använda minimal energi från magnetiska vågor. Detta fynd, som utmanar tidigare antaganden, skulle kunna sammanlänka elektronik, spintronik och kvantteknologi. Resultaten har publicerats i tidskriften Science.

Forskare vid Helmholtz-Zentrum Dresden-Rossendorf (HZDR) har identifierat ovanliga oscillationsmönster, kända som Floquet-tillstånd, inuti magnetiska virvlar i ultratunna skivor tillverkade av material som nickel-järn. Dessa skivor mäter endast mikrometer eller nanometer i diameter, där magnetiska moment linjerar sig i cirkulära mönster likt miniatyrkompassnålar som bildar virvlar. När dessa strukturer stimuleras producerar de magnoner – kollektiva vågliknande excitationer som sprider information utan laddningstransport, vilket gör dem lovande för framtidens datorer. Dr. Helmut Schultheiß, projektledare vid HZDR:s Institute of Ion Beam Physics and Materials Research, konstaterar: 'Dessa magnoner kan överföra information genom en magnet utan behov av laddningstransport.' Teamet krympte skivorna till några hundra nanometer för att studera effekter på neuromorf datorteknik, men observerade frekvenskammar – serier av tätt liggande linjer – istället för enstaka resonanssignaler. Schultheiß minns: 'Först antog vi att det var en mätartefakt eller någon form av störning. Men när vi upprepade experimentet dök effekten upp igen.' Fenomenet uppstår genom att magnoner tillför energi till virvelns kärna, vilket får den att följa en liten cirkulär bana som rytmiskt förändrar det magnetiska tillståndet och genererar kammarna med endast mikrowatt i effekt – långt mindre än en smartphone i vänteläge. Till skillnad från metoder som kräver intensiva laserpulser använder detta skonsamma magnetiska vågor. Schultheiß beskrev det som en 'universell adapter', likt en USB-port, som potentiellt kan synkronisera terahertz-signaler med elektronik eller kvantenheter. Upptäckten, som beskrivs i en artikel av Christopher Heins och kollegor i Science (DOI: 10.1126/science.adq9891), analyserades med HZDR:s program Labmule. Teamet avser att utforska tillämpningar i andra magnetiska strukturer för att sammanlänka elektronik, spintronik och kvantinformationsteknik.

Relaterade artiklar

MIT terahertz microscope revealing quantum vibrations in a superconductor crystal, with scientists observing in a lab.
Bild genererad av AI

MIT bygger terahertz-mikroskop för att observera kvantrörelser i supraledare

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Fysiker vid MIT har utvecklat ett nytt mikroskop som använder terahertzljus för att för första gången direkt observera dolda kvantvibrationer i ett supraledande material. Enheten komprimerar terahertzljuset för att övervinna dess våglängdsbegränsningar och avslöjar friktionsfria elektronflöden i BSCCO. Detta genombrott kan öka förståelsen för supraledning och terahertzbaserad kommunikation.

Forskare vid University of Texas at Austin har observerat en sekvens av exotiska magnetiska faser i ett ultratunt material, vilket bekräftar en teoretisk modell från 1970-talet. Experimentet involverade kylning av nickelfosfortrisulfid till låga temperaturer, vilket avslöjade virvlande magnetiska virvlar och en efterföljande ordnad fas. Denna upptäckt kan ge vägledning för framtida magnetiska teknologier på nanoskala.

Rapporterad av AI

Ett team av forskare har utvecklat en ny metod för att manipulera kvantmaterial med exotoner, vilket kringgår behovet av intensiva lasrar. Detta tillvägagångssätt, lett av Okinawa Institute of Science and Technology och Stanford University, uppnår starka Floquet-effekter med betydligt mindre energi och minskar risken för materials skador. Resultaten, publicerade i Nature Physics, öppnar vägar till avancerade kvantiska enheter.

Forskare vid universitetet i Konstanz har identifierat en ny typ av glidfriktion som uppstår utan fysisk kontakt, driven av magnetiska växelverkningar. Detta fenomen bryter mot Amontons lag, en 300 år gammal fysikalisk princip, genom att visa friktionstoppar vid vissa avstånd snarare än att öka stadigt med belastningen. Resultaten presenteras i Nature Materials.

Rapporterad av AI

Fysiker vid Heidelbergs universitet har utvecklat en teori som förenar två motstridiga synsätt på hur orenheter beter sig i kvantmånga-kroppssystem. Ramverket förklarar hur även extremt tunga partiklar kan möjliggöra bildandet av kvasipartiklar genom små rörelser. Denna framsteg kan påverka experiment med ultrakalla gaser och avancerade material.

Forskare har bevittnat en superfluid i grafen som stannar sin rörelse och övergår till en supersolid – en kvantfas som blandar fast-liknande ordning med friktionsfri strömning. Detta genombrott, uppnått i bilager grafen under specifika förhållanden, utmanar länge hållna antaganden om kvantmateria. Resultaten, publicerade i Nature, markerar den första naturliga observationen av en sådan fas utan artificiella begränsningar.

Rapporterad av AI

Forskare vid University of Cambridge har visat att DNA bildar vridna spolar snarare än knutar när det passerar genom små nanoporer, vilket utmanar en länge hållen uppfattning inom genetik. Denna upptäckt, driven av elektroosmotiskt flöde, kan förfina DNA-detektionstekniker och förbättra upptäckt av genetiska skador. Resultaten publiceras i Physical Review X.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj