Hittills i år har 54 barn under 15 år misstänkts för allmänfarlig ödeläggelse, en nästan tredubblad siffra jämfört med förra året. Polisen pekar på god tillgång till sprängmedel och rekrytering av unga via spel och sociala medier. Ett exempel är en 14-åring som greps efter en sprängning i Stockholm.
Statistiken från Åklagarmyndigheten visar en alarmerande utveckling: från ett barn per år under perioden 2018–2022 till 21 barn förra året och nu 54 hittills i år. Mikaela Kym, gruppchef vid polisen i Norrköping, förklarar att kriminaliteten drivs av tillgång och efterfrågan. ”Det verkar som att man har god tillgång till sprängmedel och unga personer som man kan förmå att begå den här typen av handlingar”, säger hon till Ekot.
Kym betonar att offren oftast är pojkar från olika samhällsskikt. Rekryteringen sker både digitalt och fysiskt. Ett vanligt sätt är via onlinespelet Fortnite, som i fallet med en 14-åring som greps i januari efter att ha placerat en dynamitladdning vid ett flerfamiljshus i Hammarbyhöjden, södra Stockholm. ”Vi har de som hotas in i det här, och vi ser också dem som i alla fall på ytan verkar frivilliga, som signar upp på uppdrag som ligger ute i sociala medier”, tillägger Kym.
Polisen noterar att kontakterna fortfarande sker i den verkliga världen, trots den ökande digitala närvaron. Den snabba ökningen understryker behovet av insatser mot rekrytering och sprängmedels tillgång.