Kraftig ökning i åtal för mordplaner
Polisen rapporterar en markant ökning av åtal för förberedelse till mord och stämpling till mord i gängmiljöer. Under de senaste tolv månaderna har antalet åtal för förberedelse till mord stigit till 140, jämfört med 50 för två år sedan. Detta har bidragit till färre dödsfall och skador från skjutningar.
Enligt rikspolischef Petra Lundh har åtalen ökat rejält både för förberedelse till mord och stämpling till mord. De senaste tolv månaderna rör det sig om 140 åtal för förberedelse till mord, upp från 50 under samma period 2021/2022. För stämpling till mord har siffran stigit från 10 till 85.
Lundh ser positivt på utvecklingen: "Det innebär att vi har stoppat en händelse innan den sker, det är det vi nu får ett kvitto på." Hon betonar också att åtal för förberedelse kräver starka bevis, då det är svårt att bevisa sådana brott.
Gripandena sker ofta genom att polisen upptäcker morduppdrag i chattar eller stoppar misstänkta fordon. I bilarna kan vapen eller handgranater hittas, och mobilerna avslöjar konkreta planer på grova våldsbrott. Inte alltid leder det till åtal för just mordförberedelse, utan ibland till vapenbrott. För barn under 15 år blir det inga åtal.
Mats Berggren, biträdande chef för Noa, framhåller ökningen i stämpling till mord: "Det betyder att vi kommer högre upp i hierarkierna och kommer åt inte bara utförarna, utan även de som är möjliggörare, som finansierar eller rekryterar." Anstiftare utomlands är svårare att nå, enligt Lundh.
Polisens förändrade arbetssätt, med ökat internt samarbete mellan regioner och enheter, har gett resultat. Hittills i år är antalet drabbade av skjutningar det lägsta sedan 2017, med 45 personer (23 döda) till och med augusti – betydligt färre än 78 (31 döda) vid samma tid 2024. I september dog ytterligare sex personer i skjutvapenvåld.