En stor del av Sveriges skyddsrum är gamla och behöver rustas upp. Myndigheten för civilt försvar kontrollerar dem, och takten ökar snart med mer pengar och nya ansvariga. Många skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter, men brister finns mot kemiska och kärnvapen.
Sverige har cirka 64 000 skyddsrum som rymmer drygt sju miljoner människor. Många byggdes under 1900-talets andra hälft och måste rustas upp för att fungera vid krig eller kris, enligt Myndigheten för civilt försvar (MCF). Cirka 2 000 skyddsrum kontrolleras årligen, men efter årsskiftet tar länsstyrelserna över ansvaret samtidigt som mer pengar avsätts, vilket ökar takten. ”Nu kan det ta flera decennier för ett skyddsrum att få besök men det kommer att ändras”, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på MCF. ”Vi har en bra bild av de vanligaste bristerna.” Många skyddsrum klarar tryckvågor från vapen på upp till 250 kilo, splitter och ras från byggnader ovanför, inklusive ett krig som Ryssland för i Ukraina. Brister gäller främst kemisk krigföring och kärnvapen, där nya filter installeras. Andra problem inkluderar otäta hål från fiberkabeldragning, bristande underhåll och ventilationssystem som målats över. ”Man har helt enkelt inte tänkt på det när vi inte haft någon hotbild”, säger Larsson. Kontrollerna prioriteras i områden som Gotland, Stockholms län, Norrbotten och Västkustens hamnar, enligt Försvarsmakten. Åtgärder går snabbare nu då branschen vuxit. Ett skyddsrum ska skydda mot tryckvåg, splitter, brand, joniserande strålning och bråte.
