En artikel belyser fem användarvänliga terminaltextredigerare som överträffar nano i användarvänlighet, med musnavigering och bekanta genvägar. Publicerad 31 januari 2026 visar guiden alternativ med intuitiva gränssnitt för Linux-användare som söker effektivitet utan komplexitet. Dessa verktyg betonar tillgänglighet samtidigt som de packar avancerade funktioner.
Linux-terminalen har utvecklats avsevärt och stöder nu musdrivna gränssnitt vid sidan av tangentbordsinmatning, enligt en nylig översikt av textredigerare. Med titeln 'Nano Feels Complicated? Try These 5 Easier Terminal Editors' hävdar artikeln att medan Vim och Emacs kräver djup anpassning finns enklare alternativ som till och med överglänser nanos raka design. Toppar listan är Fresh, en Rust-baserad redigerare som efterliknar ett grafiskt användargränssnitt i terminalen. Den inkluderar en filutforskare till vänster för att skapa och radera filer, inklusive dolda, plus alternativ för att dela fönster vertikalt eller horisontellt och bädda in en kommandorad. Användare gynnas av syntaxmarkering, smart indragning, multi-cursor-redigering och sök-och-ersätt-verktyg. Navigeringsgenvägar är rikliga och Ctrl+P-kommandopaletten listar alla åtgärder med deras bindningar. För utökningsbarhet lägger TypeScript-plugins till Git-integration, Markdown-stöd och mer. Nästa är ne, eller Nice Editor, med minimalistisk vy och nederkant statusrad; tryck F1 för meny med funktioner och tangentbindningar. Stödjer standardoperationer som kopiera och klistra, plus arbetsflödesförbättrare som radera till radslut eller vertikal markering. Bokmärken, filkörning, syntaxmarkering och makroinspelning för repetitiva uppgifter rundar av dess utvecklingsinriktade verktygslåda. Micro betonar sansade standarder med splits, flikar, multi-cursorer och syntaxstöd för över 130 språk, inklusive intern terminal. Alt+G kallar fram en nano-liknande nederkantmeny, medan Ctrl+E öppnar en mångsidig kommandobalk för att anpassa färgscheman, bindningar, sökningar och shell-kommandon. Lua-plugins utökar kapaciteterna ytterligare. Dinky antar retroestetik med övre menyer, nedre statusrader och trapetsflikar, erbjuder teman och inställningar för flikstorlekar, vitrymdsvisning och omslagning. Navigering inkluderar hopp till rader eller stycken, multi-cursor-tillägg och verktyg som URL-kodning, radsortering och skiftlägesomvandlingar. Ash behåller en ren estetik, filnamn upptill och statusrad nedtill; klicka upptill eller F1 för menyer och hjälp. Funktioner omfattar fönsterdelningar, omslagningslägen, multifilhantering, autobackuper, Git-integration, multipla cursorer och direkt skriptbyggnad och körning. Ett särskilt omnämnande till Microsofts Edit, en Rust-återgivning av MS-DOS Editor med moderna inslag som VS Code-inspirerade kontroller. Den hanterar grundläggande uppgifter – öppna filer, kopiera, hitta, ersätta och radnavigering – via ett enkelt gränssnitt som visar radpositioner och kodning. Sammantaget demokratiserar dessa redigerare terminalredigering och blandar nostalgi med modern effektivitet för Linux-entusiaster.