USA:s president Donald Trump har höjt de nya globala tullarna från 10 till 15 procent efter att högsta domstolen ogiltigförklarade hans tidigare tullar. Beskedet skapar osäkerhet kring vilka satser som faktiskt gäller. Från Sverige kommer kritik mot den oseriösa handelspolitiken.
USA:s högsta domstol underkände den 20 februari Donald Trumps generella importtullar som infördes förra året, med hänvisning till att de inte stöddes av lagen IEEPA för nationella nödlägen. Några timmar senare meddelade Trump nya globala tullar på 10 procent, baserat på section 122 i Trade Act från 1974, som tillåter upp till 15 procent i 150 dagar för att hantera betalningsbalansproblem. På lördagen höjde han satserna till 15 procent via ett inlägg på Truth Social.
Enligt Vita huset träder tullarna i kraft tisdagen den 23 februari och gäller i 150 dagar, varefter kongressen måste godkänna förlängning. Det är oklart om de nya tullarna ersätter eller läggs ovanpå befintliga, vilket skapar förvirring. Swedbanks chefsekonom Mattias Persson säger till TT: ”Det skapar en helt annan osäkerhet, man vet inte vilka tullar som kommer att gälla och kommer de att gälla hela året ut?” Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, tolkar det som att de nya ersätter de gamla men betonar: ”Det är som vanligt osäkerhet fram tills alla formella dokument har kommit och vi ser vad som faktiskt tas ut.” Han ser det som ett desperat drag från Trump, som tidigare motiverat tullarna med drogimport, industritillväxt och nödläge.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) kommenterar: ”Det här är inte ett seriöst sätt att bedriva handelspolitik på. Regeringen kommer att guida svenska företag genom alla olika besked med vår tulljour. Samtidigt är det uppenbart att vi behöver bli mindre ekonomiskt beroende av USA. Det görs bäst genom att hitta nya marknader för svenska företag. Därför jobbar vi dag och natt för att sluta nya frihandelsavtal med stora delar av Sydamerika, Indien och Australien.” Kommerskollegium noterar att svensk export till USA minskat, men bördan faller främst på amerikanska konsumenter och importörer. Frågor om återbetalningar på cirka 1,5 biljoner kronor kvarstår oavgjorda.
