EU-kommissionen föreslår ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina, finansierat med frysta ryska tillgångar, men Belgien motsätter sig planen av rädsla för ryska skadeståndskrav. Sverige välkomnar förslaget och hoppas på garantier för att lugna Belgien. Beslut väntas vid EU-toppmötet den 18 december.
Ukraina har ett akut behov av finansiellt stöd mitt i kriget. EU-kommissionen presenterade på onsdagen två alternativ för ett lån på minst 985 miljarder svenska kronor, motsvarande 90 miljarder euro. Huvudförslaget är att använda frysta ryska statstillgångar som säkerhet, uppdelat i 45 miljarder euro 2026 och lika mycket 2027. Dessa tillgångar har förvandlats till kontanter från utgångna värdepapper, och Ryssland behåller formellt sin fordran, men målet är att pengarna ska ses som krigsskadestånd.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen betonade vikten av stödet under en presskonferens i Bryssel: "Ukraina står vid ett avgörande vägskäl. Vi kan utrusta dem med medel att försvara sig själva och föra fredsförhandlingar från en styrkeposition."
Alternativet är att använda EU:s budget som säkerhet, men det kräver enhällighet bland medlemsländerna, till skillnad från kvalificerad majoritet för ryska tillgångar. Sverige stödjer huvudspåret. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) sade efter ett Natomöte i Bryssel: "Vi välkomnar förslaget. Sveriges linje har varit och fortsätter att vara att det mest rättvisa och rimliga är att ta de frysta ryska tillgångarna."
Belgien, där majoriteten av tillgångarna finns, är starkt emot på grund av oro för ryska krav. En högt uppsatt belgisk källa sade till Reuters: "EU-kommissionen har inte lyssnat tillräckligt på Belgiens oro. Belgien kan inte acceptera att ensamt tvingas axla riskerna med en sådan operation." Malmer Stenergard hoppas på garantier: "Jag hoppas att vi ska kunna ge Belgien de garantier som de behöver." Hon varnade för att politiskt ignorera Belgien vore omöjligt, trots juridisk möjlighet. Ytterligare åtgärder föreslås, som förbud mot att återställa frysta medel och förlängningar av sanktioner. Rysslands president Vladimir Putin kallade planen för "stöld" förra veckan.
EU hoppas på beslut vid toppmötet den 18 december.