De globala marknaderna föll när spänningarna mellan USA och Iran samt den utdragna konflikten i Israel fick oljepriserna att stiga. Asiatiska aktier och terminer dök samtidigt som investerare förbereder sig för utdragen strid. Det inflationstryck som uppstått har minskat förväntningarna på räntesänkningar från centralbanker.
Eskalerande spänningar mellan USA och Iran, tillsammans med en utdragen konflikt i Israel, har fått oljepriserna att skjuta i höjden, vilket lett till ett fall på de globala marknaderna. Enligt rapporter från The Economic Times dök asiatiska aktier och terminer när investerare ställer in sig på veckor av strider. Denna utveckling har skapat en inflationschock som släckt hoppet om räntesänkningar och driver centralbanker mot möjliga höjningar, samtidigt som obligationer pressas hårt. Dollarn stärktes som en säker tillflyktsort. Geopolitiska spänningar, inklusive USA:s president Donald Trumps inställning till Hormuzsundet, eldar på marknadens oro, särskilt i Indien där analytiker förutspår att Nifty-indexet kommer att förbli volatilt denna vecka. Viktigt stöd ligger på 22 900, där ett brott potentiellt kan leda indexet till 22 500 om spänningarna eskalerar ytterligare; uppsidan är begränsad till mellan 23 400 och 24 200. Investerare drar paralleller till marknadsbeteendet 2022 mitt i riskerna för krig med Iran, med oro för att en inflationschock ökar korrelationen mellan aktieindex och volatiliteten, drivet av stigande olje- och gaspriser. Större centralbanker, däribland Fed, ECB, BOJ och BOE, lämnade räntorna oförändrade och signalerade en hökaktig hållning på grund av de inflationsrisker som Iran-konflikten medför, vilket har höjt långa räntor och minskat utsikterna för sänkningar under 2026. Aktiemarknaderna har backat måttligt, där analytiker varnar för ytterligare nedgångar och en möjlig nedgång på 20 % för S&P 500 i takt med att oljepriser, räntor och kreditspreadar stiger. Energiaktier ses som en taktisk säkring så länge konflikten består.
