Aftonbladets granskning avslöjar att åtminstone 38 procent av männen som dödat en partner mellan 2000 och 2024 var påverkade av alkohol eller narkotika vid brottet. Fallet med den dömde mördaren Magnus illustrerar det starka sambandet mellan missbruk och våld mot kvinnor. Experter betonar behovet av bättre rehabilitering för att minska risken för återfall.
I årtionden har den dömde mördaren Magnus terroriserat kvinnor, ofta under alkoholpåverkan. Som 29-åring dömdes han för att ha mördat sin ex-flickvän Emma och har sedan dess dömts eller polisanmälts för andra fall av våld mot kvinnor. Enligt vittnesmål och handlingar har Magnus haft ett skadligt alkoholbruk sedan tonåren, vilket ses som en stor riskfaktor för hans våldsbrott. Trots detta dricker han fortfarande, enligt vittnesmål som Aftonbladet tagit del av.
Aftonbladets granskning av fall där män dödat kvinnor mellan 2000 och 2024 visar att minst 38 procent var påverkade av alkohol eller narkotika vid dådet. Många av dessa män har haft långvariga, dokumenterade missbruksproblem. Beroendeforskaren Fred Nyberg, professor vid Uppsala universitet, förklarar: "Alkoholen kan förstärka benägenheten till våld och hänsynslöst beteende." Han betonar det starka sambandet mellan våld i nära relationer och missbruk, och varnar för att samhället lägger för lite fokus på rehabilitering på grund av rädsla för stigmatisering.
Forskning visar att många våldsutövare har psykiatriska diagnoser i kombination med missbruk. Magnus har en borderline-diagnos, med symtom som humörsvängningar och rädsla för övergivande. Nyberg tillägger: "Droger kan trigga fram ett aggressivt beteende men oftast handlar det om en samsjuklighet – alltså missbruk i kombination med psykisk ohälsa." Nykterhet förbättrar impulskontroll och minskar våld, enligt honom.
Ellinor Hallebro, specialist på Kriminalvården, understryker att missbruk alltid bör utredas i partnervåldsfalls. Bland dömda med medel- till hög risk för återfall har 68 procent behov av insatser mot alkoholmissbruk. "Det kan handla om påverkan på självkontrollen, strategier för att hantera svåra känslor och det kan användas som en ursäkt", säger hon. Kriminalvården samarbetar med sjukvård och kommuner men kan inte tvinga till avhållsamhet. Nyberg efterlyser bättre förberedelser för livet utanför fängelset, inklusive meningsfull sysselsättning, för att bryta cykeln av missbruk och kriminalitet.