Kommunalrådet i Jokkmokk, Roland Boman, har vägrat samarbeta med regeringen om frivillig återvandring, vilket inspirerat flera andra kommuner att följa efter. Invånare med utländsk bakgrund i Jokkmokk välkomnar beslutet med glädje. Regeringen föreslår samtidigt en kraftig höjning av återvandringsbidraget.
Jokkmokks kommunalråd Roland Boman (FJK) kritiserade regeringens kampanj för frivillig återvandring och kallade politiken 'osvensk'. Detta vägran att delta i samarbetet har spridit sig till andra kommuner, inklusive Östersund, Finspång, Boxholm och Ydre. Alla svenska kommuner har fått en inbjudan från regeringens nationella samordnare för att diskutera hur arbetet med frivillig återvandring kan stärkas, men många tackar nej.
I Jokkmokk tas beslutet emot positivt av invånare som kommit från andra länder. Danyar Mohammed, som hotades av utvisning för flera år sedan på grund av en lönemiss men fick stanna för åtta år sedan, säger: 'Vi är hårt arbetande människor som behövs här.' Han tillägger: 'Här i Jokkmokk finns inte vi och dem, det finns bara vi.'
Finspångs kommunstyrelseordförande Mats Annerfeldt (S) förklarar kommunens nej med: 'Finspång har sedan vallonernas tid varit en ort dit man kom för att bygga en framtid. Det är vi än idag.' Skillnader finns dock mellan kommunerna; socialdemokratiskt styrda Mjölby planerar att bjuda in samordnaren, medan andra avböjer.
Regeringen föreslår att höja återvandringsbidraget från 10 000 kronor per person över 18 år till 350 000 kronor, med maximum 600 000 kronor för en familj. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Upproret belyser en bredare diskussion om glesbygdskommuners behov av invånare oavsett ursprung.
