Belfast-triorna Kneecap har släppt sitt andra album, "Fenian", mitt under kontroversen kring ett nedlagt brittiskt terroråtal. I en intervju med NME diskuterar bandet hur de återtar nedsättande begrepp, sin pro-palestinska ståndpunkt och Irlands växande kulturella självförtroende. De beskrev den juridiska striden som en "distraktionskarneval" från de verkliga problemen.
Kneecap, Belfast-trion som består av Mo Chara, Móglaí Bap och DJ Próvaí, släppte sitt andra album "Fenian" på St. George’s Day på Kingston’s Circuit. Skivan återtar ordet "Fenian", en term från irländsk folktro som ursprungligen betecknade krigare, men som senare använts som ett skällsord mot nationalister. "Det var ett krigarband i gamla irländska berättelser som går 1 500 år tillbaka i tiden", förklarade Móglaí Bap för NME. Bandet ser språket som ett kraftfullt verktyg mot koloniala narrativ och vänder nedsättande språkbruk till trots. De vann ett terroråtal som väckts av den brittiska regeringen efter en spelning i London; fallet ogillades trots att betydande resurser lagts på det, inklusive ett misslyckat överklagande. Mo Chara konstaterade: "Vi förväntade oss att vinna. Det visar bara hur löjligt hela fallet är." Kontroversen härrörde från deras framträdande på Coachella 2025 där de skanderade "Fuck Israel, Free Palestine", vilket väckte kritik, bland annat från Sharon Osbourne. Ett tidigare albumutkast skrotades, vilket ledde till två månader i Streatham tillsammans med producenten Dan Carey för att skapa ett mer moget sound mitt under pågående domstolsförhandlingar och en spelning på Wembley Arena. "Saker som borde ha varit ett hinder... blev snarare en inspiration", sa Mo Chara. Låtar som "Carnival" adresserar rättsprocessen som en distraktion från Gaza, medan "Palestine" gästas av Fawzi från Ramallah för att bygga solidaritet mellan Belfast och Palestina. Personliga låtar som "Irish Goodbye" reflekterar Móglaí Baps förlust av sin mamma i depression. Bandet, som har sina rötter i irländsk språkaktivism, tillskriver utvecklingen ett ökat "kollektivt självförtroende", där utbildning på irländska har vuxit med nästan 400 procent på 25 år. Mo Chara bekräftade: "Vi förstår att religiösa klyftor inte tjänar någon alls", och skiljer sin antirasistiska hållning från missbrukade anklagelser om antisemitism. Framöver siktar de på att inspirera globala rörelser för ursprungspråk.