En ny matematisk analys av Robert G. Endres vid Imperial College London tyder på att livets spontana uppkomst från icke-levande materia på den tidiga jorden var långt mindre trolig än tidigare trott. Med hjälp av informationsteori belyser forskningen den enorma osannolikheten att sammanställa en enkel protocell från grundläggande kemikalier. Resultaten understryker de pågående utmaningarna i att förklara livets ursprung enbart genom naturliga processer.
Robert G. Endres, forskare vid Imperial College London, har utvecklat ett matematiskt ramverk för att omvärdera en av vetenskapens grundläggande frågor: hur livet uppstod från icke-levande material. Publicerad på arXiv den 24 juli 2025, studien med titeln 'The unreasonable likelihood of being: origin of life, terraforming, and AI' tillämpar principer från informationsteori och algoritmisk komplexitet för att modellera bildandet av en protocell — den enklaste föregångaren till en levande cell — under prebiotiska förhållanden.
Endres jämför processen med att försöka skriva en sammanhängande artikel för en vetenskaplig webbplats genom att slumpmässigt kasta bokstäver på en sida. När molekylär komplexitet ökar rasar sannolikheten för att uppnå den nödvändiga organisationen mot noll. Analysen indikerar att slumpmässiga kemiska reaktioner och naturliga processer ensamma kanske inte räcker för att förklara livets uppkomst inom den finita tidsramen som var tillgänglig på den tidiga jorden, eftersom system naturligt tenderar mot oordning.
Även om forskningen inte anser livets naturliga ursprung omöjligt, argumenterar den för att befintliga modeller sannolikt förbiser avgörande element. Endres betonar att att identifiera de fysikaliska principerna som möjliggör livets uppkomst från icke-liv förblir en stor olöst gåta inom biologisk fysik. Studien berör också riktad panspermi, idén som föreslogs av Francis Crick och Leslie Orgel om att avancerade utomjordingar kan ha sått liv på jorden. Även om det är logiskt genomförbart noterar Endres att denna hypotes bryter mot Occams rakkniv genom att komplicera förklaringarna i onödan.
Istället kvantifierar arbetet de informatoriska och organisatoriska hindren och föreslår behovet av nya fysikaliska lagar eller mekanismer för att överbrygga gapet. Detta matematiska tillvägagångssätt främjar en mer rigorös förståelse av hur levande system kan uppstå, och fördjupar existensens mysterium utan att lösa det.