Fysiker utvecklar QBox-teori bortom kvantvärlden

De franska fysikerna James Hefford och Matt Wilson har presenterat en matematisk modell vid namn QBox, som beskriver ett post-kvantlager av verkligheten som skulle kunna överbrygga kvantteori och gravitation. Teorin introducerar 'hyperdekoherens', vilket gör att kvantmekanik kan uppstå ur ett djupare tillstånd med obestämd kausalitet. Experter hyllar arbetet som ett lovande steg mot kvantgravitation.

James Hefford vid det franska nationella institutet för digital vetenskap och teknik (Inria) och Matt Wilson vid Paris-Saclay-universitetet har skisserat QBox, en post-kvantteori som adresserar brister inom kvantmekaniken när det gäller storskaliga fenomen som domineras av gravitation. Hefford konstaterade: ”Kvantteorin beskriver inte hela universum. Ett av de största problemen inom fysiken är att skapa en teori om kvantgravitation, en teori som beskriver både kvantteori och gravitation. Den teorin måste på något sätt gå bortom bara kvantteori.” Modellen hämtar inspiration från dekoherens, som förklarar varför kvanteffekter försvinner i den vardagliga klassiska verkligheten, och föreslår en analog 'hyperdekoherens'-process för kvantuppkomst ur QBox-dynamik. Forskningen övervinner ett teorem från 2018 som ansåg hyperdekoherens vara omöjlig genom att lätta på vissa antaganden, vilket resulterar i ett tillstånd där kausaliteten är obestämd—händelser kan blanda influenser framåt och bakåt utan en tydlig ordning. Carlo Maria Scandolo vid University of Calgary kallade denna 'kausala obestämdhet' relevant för sökandet efter kvantgravitation och noterade den allmänna relativitetsteorins varierande orsak-verkan-ordningar i rumtiden. Hyperdekoherens döljer tidsdimensioner och blockerar tillgången till bakåtriktade processer för kvantobservatörer, enligt Wilson. Ciarán Gilligan-Lee vid Spotifys Causal Inference Research Lab berömde teorins minimalism och framgång med att reproducera kvantmekanik. John Selby vid universitetet i Gdańsk uppmanade till att utarbeta fysiska detaljer för experimentell relevans. Arbetet publiceras i Physical Review A, med potentiella tester i experiment med kvantvågsöverlappning och antydningar om djupare teoristrukturer.

Relaterade artiklar

Physicists at Heidelberg University have developed a theory that unites two conflicting views on how impurities behave in quantum many-body systems. The framework explains how even extremely heavy particles can enable the formation of quasiparticles through tiny movements. This advance could impact experiments in ultracold gases and advanced materials.

Rapporterad av AI

Physicists at the University of Vienna have conducted an experiment demonstrating a superposition of different temporal orders in quantum events, using entangled photons and a Bell inequality equivalent. The results deviate significantly from classical expectations, suggesting indefinite causal order is a fundamental quantum feature. However, several experimental loopholes remain open.

Scientists have used data from the loudest black hole merger ever detected to test Albert Einstein's theory of general relativity, finding it holds true with remarkable precision. The 2025 event, known as GW250114, provided the clearest gravitational wave signal to date. This breakthrough builds on previous tests and highlights ongoing advancements in detection technology.

Rapporterad av AI

Chinese researchers have controlled a temporary stable phase in quantum systems, putting quantum chaos in slow motion and offering a possible avenue for preserving quantum information. This allows scientists to tune the speed of quantum decoherence, providing a vital tool for managing complex quantum environments.

Researchers have developed algorithms called phantom codes to make quantum computers less error-prone, potentially allowing them to run complex simulations more efficiently. These codes enable entanglement of logical qubits without physical manipulations, cutting down on error risks. The approach shows promise for tasks requiring extensive entanglement, though it is not a complete solution to quantum computing challenges.

Rapporterad av AI

Researchers propose that ancient gravitational waves in the early universe produced particles that became dark matter. The study by scientists from Johannes Gutenberg University Mainz and Swansea University suggests a new mechanism involving stochastic gravitational waves converting into fermions. Published in Physical Review Letters, the work addresses a key mystery in cosmology.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj