Forskare upptäcker stationära atomer i smälta metaller

Forskare har observerat atomer som förblir orörliga i flytande metaller vid höga temperaturer, vilket påverkar hur material stelnar. Med avancerad mikroskopi fångade forskare från University of Nottingham och University of Ulm detta fenomen i smälta metallnanopartiklar. Upptäckten avslöjar ett nytt hybridtillstånd av materia med potentiella implikationer för katalys och materialteknik.

I en studie publicerad den 9 december 2025 i ACS Nano använde forskare transmisions-elektronmikroskopi för att observera stelning av smälta metallnano-droppar, såsom de gjorda av platina, guld och palladium. Experimenten innebar uppvärmning av nanopartiklar deponerade på grafen, som fungerade som ett tunt stöd för att underlätta smältning. Överraskande nog rörde sig de flesta atomer snabbt, medan vissa förblev fixerade på plats, förankrade vid punktdefekter i grafenen även vid extrema temperaturer.

Professor Andrei Khlobystov vid University of Nottingham, som ledde teamet, förklarade: «När vi tänker på materia tänker vi vanligtvis på tre tillstånd: gas, vätska och fast. Medan atomernas beteende i gaser och fasta ämnen är lättare att förstå och beskriva, förblir vätskor mer mystiska.» Dr. Christopher Leist, som utförde mikroskopin vid Ulms SALVE-instrument, noterade att fokusering av elektronstrålen skapade ytterligare defekter, vilket möjliggjorde kontroll över antalet stationära atomer.

Dessa fastsittande atomer stör kristalltillväxten under stelning. När få finns närvarande bildas kristaller normalt. Dock kan en hög densitet av stationära atomer bilda ringar och skapa «atomkorraler» som fångar vätskan i ett superkyld tillstånd. För platina kvarstår denna korraliserade vätska vid temperaturer så låga som 350 grader Celsius – över 1 000 grader under dess typiska frysningspunkt – innan ett instabilt amorft fast ämne bildas.

Professor Ute Kaiser belyste elektronernas dubbla natur i observationerna: «Våra experiment har överraskat oss då vi direkt observerar våg-partikel-dualiteten hos elektroner i elektronstrålen.» Detta markerar den första korraliseringen av atomer, som tidigare endast setts med fotoner och elektroner.

Dr. Jesum Alves Fernandes betonade tillämpningar: «Upptäckten av ett nytt hybridtillstånd för metall är betydelsefull. Eftersom platinapå-kol är en av de mest använda katalysatorerna globalt kan ett instängt vätsketillstånd med icke-klassiskt fasbeteende förändra vår förståelse av hur katalysatorer fungerar.»

Finansierat av EPSRC:s Metal Atoms on Surfaces and Interfaces (MASI)-program indikerar arbetet potential för att utforma effektiva katalysatorer och nya material som kombinerar vätske- och fastfas-egenskaper.

Relaterade artiklar

ETH Zurich scientists with single-atom indium catalyst converting CO2 to methanol in a high-tech lab reactor, sustainable energy theme.
Bild genererad av AI

Forskare utvecklar katalysator med en enda atom för omvandling av CO2 till metanol

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Forskare vid ETH Zürich har konstruerat en katalysator med isolerade indiumatomer på hafniumoxid för att omvandla CO2 och väte till metanol mer effektivt än tidigare metoder. Denna design med en enda atom maximerar metallanvändningen och möjliggör tydligare studier av reaktionsmekanismer. Genombrottet kan bidra till en hållbar kemisk produktion som drivs med förnybara energikällor.

Forskare har bevittnat en superfluid i grafen som stannar sin rörelse och övergår till en supersolid – en kvantfas som blandar fast-liknande ordning med friktionsfri strömning. Detta genombrott, uppnått i bilager grafen under specifika förhållanden, utmanar länge hållna antaganden om kvantmateria. Resultaten, publicerade i Nature, markerar den första naturliga observationen av en sådan fas utan artificiella begränsningar.

Rapporterad av AI

Fysiker vid Heidelbergs universitet har utvecklat en teori som förenar två motstridiga synsätt på hur orenheter beter sig i kvantmånga-kroppssystem. Ramverket förklarar hur även extremt tunga partiklar kan möjliggöra bildandet av kvasipartiklar genom små rörelser. Denna framsteg kan påverka experiment med ultrakalla gaser och avancerade material.

Kärnfysiker vid University of Tennessee har gjort tre viktiga fynd om den snabba neutroninfångningsprocessen som bildar tunga grundämnen som guld i stjärnhändelser. Deras forskning, utförd vid CERN:s ISOLDE-anläggning, klargör hur instabila atomkärnor sönderfaller. Resultaten, publicerade i Physical Review Letters, kan förfina modeller för grundämnesbildning i universum.

Rapporterad av AI

Forskare har experimentellt observerat en dold kvantgeometri i material som styr elektroner på liknande sätt som gravitationen böjer ljus. Upptäckten, gjord vid gränsytan mellan två oxidsmaterial, kan främja kvantelektronik och supraledning. Publicerad i Science, framhäver resultaten en länge teoretiserad effekt som nu bekräftats i verkligheten.

Forskare vid New York University har utvecklat en metod för att styra sammansättningen av mikroskopiska partiklar till kristaller med hjälp av ljus. Denna teknik, som beskrivs i tidskriften Chem, ger realtidsstyrning av kristalltillväxt och upplösning. Metoden kan bana väg för nya responsiva material för tillämpningar inom optik och fotonik.

Rapporterad av AI

Forskare vid Japans RIKEN Center for Emergent Matter Science har banat väg för en metod att snida tredimensionella nanoskala-enheter från enkelkristaller med fokuserade jonstrålar. Genom att forma heliciska strukturer från en magnetisk kristall skapade de växelbara dioder som leder elektricitet företrädesvis i en riktning. Denna geometriska approach kan möjliggöra mer effektiva elektronikkomponenter.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj