Svenskt tackfynd avslöjar järnålderns baltiska kopplingar

Forskare i Sverige har analyserat en sällsynt plano-konvex tacka funnen i Särdal, som initialt troddes vara från bronsåldern men nu bekräftats som en järnåldersartefakt. Objektets koppar-zink-tenn-bly-legering matchar liknande fynd i Polen och tyder på omfattande handelsnätverk över Östersjöregionen. Detta fynd belyser värdet av vetenskapligt samarbete för att omforma vår förståelse av forntida historia.

I ett genombrott för arkeometallurgin hittades en komplett plano-konvex tacka i Särdal i Sverige, vilket är det första sådana fyndet i landet. Initialt trodde experter vid Göteborgs universitet att artefakten daterades till bronsåldern på grund av dess distinkta form och storlek. Avancerade isotop- och kemiska analyser visade dock att den bestod av en koppar-zink-tenn-bly-legering, typisk för järnåldern och efterföljande perioder.

Plano-konvexa tackor, vanligtvis gjorda av koppar- eller bronslegeringar, var praktiska för transport av metall över regioner som Medelhavet, kontinentala Europa och Atlanten under både brons- och järnåldern. Utan tillhörande material som gav en tydlig tidslinje, använde teamet vetenskapliga metoder för att fastställa dess ursprung.

Resultaten ledde till samarbete med polska forskare som studerar järnåldersartefakter från Iławasjöarna i nordöstra Polen. Sammansättningarna var nästintill identiska, vilket stärker bevisen för långdistansutbyten under den nordiska förromerska järnåldern. "Tack vare det samarbetsvilliga klimatet i arkeometallurgiska forskningsvärlden – vi slog oss ihop med en grupp polska forskare som arbetade med järnåldersfynd med nästan exakt samma sammansättning som vår tacka," förklarade Serena Sabatini, huvudforskare.

Detta arbete understryker hur isolerade objekt kan belysa bredare historiska mönster genom tvärvetenskapliga metoder. Etablerade tekniker, såsom blyisotop- och spårelementsanalyser – utvecklade sedan 1980-talet – hjälpte till att spåra metallens geologiska källor och föreslå ett kontextuellt ramverk. "Det nya i denna studie är att vi gick ett steg längre och genom att kombinera den erhållna datan med känd historisk och arkeologisk information kunde vi föreslå en historisk kontext för både den unika Särdal-plano-konvexa tackan och stångtackorna från Iławasjöområdet," noterade Sabatini.

Sabatini betonade internationellt samarbete: "Nätverkande och internationellt samarbete är också viktigt för att avslöja mönster och data som förblir okända när man enbart tittar på den lokala kontexten. Detta arbete visar tydligt vikten av teamarbete och datadelning. Utan det lyckade samarbetet med våra polska kollegor hade vi aldrig uppnått sådana remarkabla resultat!"

Resultaten publiceras i Journal of Archaeological Science: Reports (2025, volym 66, artikel 105312).

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj