Trump ställer ultimatum till Hamas för fredsavtal i Gaza
Före detta presidenten Donald Trump har gett Hamas en tvåveckorsfrist för att acceptera hans föreslagna fredsplan för Gaza, som inkluderar frigivning av israeliska gisslan. Meddelandet kommer mitt i pågående spänningar i Israel-Hamas-konflikten. Hamas har indikerat samtycke med gisslanfrigivningsaspekten av avtalet.
Den 3 oktober 2025 uppmanade Donald Trump, den republikanske presidentkandidaten, offentligt Hamas att acceptera ett fredsförslag för Gazaremsan och satte en strikt tvåveckorsfrist för efterlevnad. Enligt rapporter beskriver planen frigivning av israeliska gisslan som hålls av Hamas i utbyte mot vapenvila och bredare förhandlingar mot varaktig fred mellan Israel och palestinska grupper.
Trumps uttalande, som levererades under ett kampanjevenemang, betonade brådskan och sade: 'Hamas har två veckor på sig att gå med på det här avtalet, annars kommer de att möta konsekvenser som de aldrig sett tidigare.' Detta följer månader av stillastående samtal sedan Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023, som dödade över 1 200 personer och ledde till bortrövandet av cirka 250 gisslan. Israel svarade med en militär kampanj i Gaza, vilket resulterade i tiotusentals palestinska dödsfall, enligt rapporter från hälso-myndigheterna där.
Källor indikerar att Hamas-ledare har svarat positivt på gisslanfrigivningskomponenten. En Hamas-talesperson sade till Fox News: 'Vi går med på att frigiva de israeliska gisslan enligt Trumps fredsavtal, förutsatt att andra villkor uppfylls.' Detaljer om det fullständiga förslaget är dock sparsamma, med Trump som beskriver det som en 'enkel och rättvis' arrangemang som skulle avsluta kriget snabbt.
Förslaget bygger på Trumps tidigare initiativ i Mellanöstern, såsom Abrahamavtalen, som normaliserade relationerna mellan Israel och flera arabiska nationer under hans presidentskap. Israeliska tjänstemän har inte kommenterat offentligt ännu, men analytiker föreslår att planen skulle kunna pressa båda sidor mitt i internationella uppmaningar till de-eskalering. Utrikesdepartementet i USA upprepade stödet för diplomatiska lösningar men godkände inte fristen specifikt.
Denna utveckling sker mot bakgrund av USA:s valdynamik, med Trump som positionerar sig som en stark ledare i utrikespolitik. Kritiker, inklusive vissa demokrater, hävdar att den ensidiga fristen riskerar att förvärra situationen ytterligare utan multilateralt engagemang. När fristen närmar sig – satt till mitten av oktober – riktas blickarna mot om Hamas kommer att åta sig fullt ut eller om förhandlingar kommer att återupptas under internationella former som de ledda av Egypten och Qatar.