Regeringen föreslår att förlänga tiden för häktning av barn från tre till fem månader, men Lagrådet avstyrker förslaget skarpt och anser det oförenligt med barnkonventionen. Förslaget syftar till att underlätta utredning av grova brott begångna av unga under 18 år, inklusive fler tvångsmedel. Lagrådet pekar också på brister i beredningsprocessen.
Regeringen vill utöka rättsväsendets möjligheter att utreda brott som begås av unga under 18 år. I det aktuella lagförslaget ingår att fler tvångsmedel ska få användas mot barn och att tidsgränsen för häktning ska förlängas från tre till fem månader.
Lagrådet, en expertgrupp av jurister som granskar regeringens lagförslag, ger skarp kritik mot förlängningen. ”Lagrådets slutsats är dels att en sådan förlängning inte kan anses förenlig med barnkonventionens krav på att barn får frihetsberövas endast för kortast lämpliga tid”, skriver de i sitt yttrande. Regeringen motiverar förslaget med att längre häktestider behövs för att utreda komplicerade, grova brott, men Lagrådet bedömer att det inte kommer att leda till mer effektiv utredning av allvarliga brott. ”Lagrådet avstyrker den föreslagna bestämmelsen”, framhåller de.
Förslaget inkluderar också en sänkning av straffbarhetsåldern från 15 till 13 år för vissa grova brott, vilket skulle innebära att den förlängda häktningstiden även gäller dessa yngre barn. Lagrådet noterar dock att denna del inte har beaktats i remissprocessen, vilket bryter mot beredningskravet i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Därför avstyrker Lagrådet genomförandet av förslaget även på den grunden.
Barnkonventionen, som Sverige ratificerat, betonar barns rättigheter och skydd mot frihetsberövande.
