Regeringen har föreslagit att sänka straffbarhetsåldern till 13 år trots tidigare kritik, men Lagrådet avstyrker nu kraftigt förslaget. Enligt Lagrådet riskerar det att öka ungdomsbrottsligheten istället för att minska den och strider mot barnkonventionen. Justitieminister Gunnar Strömmer försvarar behovet av reform men lovar att granska yttrandet.
Regeringen gick vidare med förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år i slutet av januari, trots hård remisskritik. Nu har Lagrådet granskat propositionen och avstyrker den kraftigt. I sitt yttrande skriver Lagrådet att förslaget inte uppfyller syftet att minska ungdomsbrottsligheten. Tvärtom kan en sänkning antas öka brottsligheten och flytta den till yngre barn.
”Att en sänkning av straffbarhetsåldern kan antas öka ungdomsbrottsligheten och trycka ned den till att begås av ännu yngre barn talar i stället för att förslaget motverkar sina syften”, heter det i yttrandet.
Lagrådet varnar också för risken för felaktiga frihetsberövanden av barn och att förslaget står i strid med barnkonventionen. Förslaget gäller tillfälligt för allvarliga brott, men Lagrådet är inte kritiskt mot flera andra delar av remissen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kommenterar i en skriftlig fråga till TT att det finns ett stort behov av att reformera systemet för unga som begår allvarliga brott. Han pekar på att dagens ungdomsrabatter leder till för låga straff.
”Det är en realitet att dagens system varken lyckas skydda människor från livsfarligt våld, ge brottsoffer upprättelse eller bryta de destruktiva mönster som i många fall finns runt de här barnen”, skriver Strömmer.
Ministern noterar att Lagrådet inte invänder mot andra förslag och meddelar att regeringen kommer att gå igenom yttrandet noga innan de återkommer med hur de går vidare.
