Nederländska kommunen Lochem planerar bidrag för säkerhetsåtgärder nära asylboende

Den nederländska kommunen Lochem planerar att betala upp till 1000 euro till boende nära ett boende för asylsökande för säkerhetsåtgärder som kameror eller belysning. Planen kritiseras för potentiell diskriminering av flyktingar. Den syftar till att lindra invånares rädsla men ses som ett misstroendevotum mot boendets invånare.

I kommunen Lochem, med cirka 34 000 invånare och belägen cirka 40 kilometer från den tyska gränsen, bor för närvarande 65 unga flyktingar i åldern 15 till 18 år på ett asylboende. Ytterligare 185 förväntas anlända under de kommande månaderna, vilket utökar kapaciteten till 250. För två år sedan skapade problem med tidigare boende oro bland grannarna. nnBertus Karssenberg, fraktionsledare för partiet «Mitdenken mit Lochem», betonar: «Det är bra människor.» Han stöder ändå planen att ge upp till 1000 euro för hemsäkerhetsåtgärder som övervakningskameror eller förbättrad utomhusbelysning. Utgifterna kommer att granskas noggrant. Kommunfullmäktige planerar ytterligare diskussion nästa vecka och en omröstning i mars. Budgeten är 24 000 euro, vilket täcker högst 24 hushåll. nnFörslaget har väckt nationell uppmärksamhet. Geert Wilders anti-invandrings parti PVV kallade det «bevis för att asylsökande systematiskt orsakar trakasserier, hot, intimidation och osäkerhet». Kritiker ser diskriminering. Migrations expert Carolus Grütters från Radboud University sade till «de Volkskrant»: «Det stämplar en grupp som kriminell. Dessa människor känner sig utestängda och misstrodda från början.» nnPvdA:s Martine Willems kallade det «tydlig diskriminering» i en intervju med RedaktionsNetzwerk Deutschland (RND), eftersom det förutsätter kriminellt beteende från de boende i massor. Hon noterade att de unga flyktingarna går i skola och gynnas av integrationsinitiativ: «Det finns mycket här som gynnar integrationen. Samma sak kan inte sägas om 1000-euro-planen.» Lokala politikern Guido de Wit beskrev det som en «giftig signal». En invånare sade: «Vi vill inte ha de 1000 euroen alls.» nnDenna plan kommer mitt i en nederländsk lag från 2024 för jämn fördelning av asylsökande på grund av förhållandena i mottagningscentret Ter Apel. Antalet flyktingar har minskat, och den nya regeringen under premiärminister Rob Jetten (D66) prioriterar frågor som hälso- och sjukvårdskostnader och bostadskrisen framför migration. I andra kommuner som Molenlanden har protester mot asylboenden eskalerat till våld mot polisen.

Relaterade artiklar

Mayor Roland Boman and diverse residents joyfully protesting against Sweden's repatriation policy in snowy Jokkmokk.
Bild genererad av AI

Jokkmokk leder uppror mot regeringens återvandringspolitik

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Kommunalrådet i Jokkmokk, Roland Boman, har vägrat samarbeta med regeringen om frivillig återvandring, vilket inspirerat flera andra kommuner att följa efter. Invånare med utländsk bakgrund i Jokkmokk välkomnar beslutet med glädje. Regeringen föreslår samtidigt en kraftig höjning av återvandringsbidraget.

Flera svenska kommuner tackar nej till regeringens inbjudan till dialog om frivillig återvandring. Vänsterpartiet föreslår att omdirigera 1,4 miljarder kronor från återvandringsbidraget till glesbygdskommuner. Migrationsministern Johan Forssell kritiserar besluten och betonar vikten av information till invånarna.

Rapporterad av AI

Federala hälsoministern Nina Warken har stött förbundskansler Friedrich Merz oro för kvinnors säkerhet i tyska städer och kallat det ett migrationsrelaterat problem. En undersökning visar att en majoritet av kvinnor känner sig osäkra i offentliga utrymmen. Politiker kräver åtgärder istället för fler debatter.

Regeringen vill införa så kallade skyddade utrymmen för att skydda fler människor vid krig, inspirerat av Ukrainakriget. Detta skulle kunna ge plats åt ytterligare 1,5 miljoner personer i utrymmen som tunnlar och tunnelbanestationer. Förslaget presenteras av civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.

Rapporterad av AI

Stockholms stad har beslutat att punktmarkera barn så unga som sex år för att motverka framtida kriminalitet. Satsningen kostar 55 miljoner kronor över tre år och riktar sig till familjer med sociala problem. Metoden ska hjälpa till att vända negativa mönster tidigt.

Tysklands kommunförbund varnar för ett «ensamhetens årtionde» och kräver starkare investeringar i social infrastruktur. VD:n André Berghegger föreslår en fond på 500 miljoner euro för att effektivt bekämpa ensamhet. Kommunerna positionerar sig som nyckelplatser för att hantera detta generationsövergripande problem.

Rapporterad av AI

Efter en rad grova våldsbrott föreslår regeringen en ny straffform kallad säkerhetsförvaring för personer med hög risk att återfalla i allvarliga brott. Justitieminister Gunnar Strömmer meddelade på en presskonferens att propositionen kan träda i kraft redan i april. Förslaget har stöd från både regeringen och oppositionen, men väcker kritik för att det straffar för brott som ännu inte begåtts.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj