Oppositionens skuggbudgetar väcker kritik från finansministern
Finansminister Elisabeth Svantesson har avfärdat oppositionens skuggbudgetar som spretiga och regeringsodugliga. De fyra oppositionspartierna – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet – har presenterat sina alternativ till regeringens budget för 2026. Det framträder tydliga skillnader inom oppositionen, särskilt kring bidrag och skatter.
Den 7 oktober 2025 presenterade oppositionspartierna i Sverige sina skuggbudgetar som svar på regeringens och Sverigedemokraternas förslag för 2026. Finansminister Elisabeth Svantesson kommenterade dem snabbt på en pressträff och kallade dem för en 'röra' och ett 'vänsterexperiment' om Tidöpartierna förlorar valet. 'Det leder Sverige i fel riktning', sade hon och pekade på att förslagen är 'väldigt spretiga'. Hon kritiserade särskilt Socialdemokraternas idé att slopa karensavdraget för första sjukdagen, som hon uppskattar kostar tiotals miljarder kronor, och varnade för att det drabbar hårt arbetande människor som sjuksköterskor och busschaufförer.
Alla oppositionspartier vill satsa mer på klimatpolitik, vård, skola, infrastruktur och bistånd än regeringen. Gemensamt föreslår Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) höjningar av barnbidraget och stärkt a-kassa. S vill också skapa en 'bottenplatta' för välfärden genom indexerade statsbidrag till kommunerna och delvis godkänna ett tionde jobbskatteavdrag upp till 66 750 kronor per månad, finansierat med en bankskatt på 12 miljarder kronor årligen. V föreslår 400 kronor mer i barnbidrag och 10 miljarder till sjukvården, med finansiering via höjd skatt för inkomster över 50 000 kronor, bankskatt, avskaffat rut-avdrag och höjd ISK-skatt. MP vill minska utsläppen med över 15 miljoner ton till 2030 – tio gånger mer än regeringen – genom höjd koldioxidskatt på bensin och diesel (över 4 miljarder kronor 2026), höjt barnbidrag med 350 kronor och ökat bostadsbidrag, finansierat med flygskatt och minskat jobbskatteavdrag.
Centerpartiet (C) sticker ut med en borgerlig profil på 17,7 miljarder kronor i satsningar, inklusive 10 miljarder för slopad arbetsgivaravgift för unga, ingångslöner, långtidsarbetslösa och företag med upp till tio anställda. C vill spara på a-kassan, minska barnbidraget från andra barnet och avvisa sänkt maxtaxa i förskolan. De stödjer fullt ut jobbskatteavdraget och vill sänka skatter mer, samt motsätter sig bankskatt. 'Vi är inget skattehöjarparti', sade C-ledaren Anna-Karin Hatt. S ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg tonade ned splittringen: 'Det finns en ganska stor samstämmighet i hela oppositionen' kring regeringens misslyckanden med tillväxt och välfärd.
SVT:s kommentator Mats Knutson noterar att C skiljer sig mest från de andra oppositionspartierna.