En iransk drönare träffade en brittisk flygbas på Cypern, vilket ledde till materiella skador. Nu varnar en högt uppsatt iransk general för fler attacker för att tvinga bort amerikanska styrkor från ön. Cyperns försvarsminister avfärdar hoten som förväntade.
Under natten mot måndagen den 2 mars 2026 träffades den brittiska flygbasen i Akrotiri på Cypern av en drönare, vilket orsakade materiella skador och tvingade tusentals anställda att söka skydd. Enligt brittiska medier upptäcktes drönaren endast tio minuter innan den slog ner nära en landningsbana där amerikanska U-2-spionplan är stationerade. Tre andra drönare kraschade i Medelhavet under försöket att undvika upptäckt på låg höjd.
Drönaren var troligen en iransk Shahed, avfyrad från Hizbollah i Libanon, enligt flera källor. Senare under dagen sköts två ytterligare iranska drönare ner av brittiskt stridsflyg nära basen.
Kriget utvidgades samtidigt till Libanon, där Hizbollah avfyrade missiler mot Israel, som svarade med bombningar. Attacken på Cypern skedde kort efter att USA fått tillstånd att använda brittiska baser för attacker mot Iran.
I iransk stats-tv varnade brigadgeneralen Ebrahim Jabbari, medlem i Revolutionsgardet, för fortsatta attacker. ”Amerikanerna har flyttat en majoritet av sina flygplan till Cypern. Vi ska avfyra missiler med sådan intensitet mot Cypern att amerikanerna tvingas lämna ön”, sa han enligt Cyprus Mail.
Jabbari tillkännagav också att Iran ska tredubbla antalet missiler och använda mer avancerade varianter, efter att ha avfyrat cirka 3 000 missiler och 10 000 drönare hittills. Detta står dock i kontrast till rapporter om att USA och Israel bombat Irans missilsystem.
Cyperns försvarsminister Vasilis Palmas tog hoten med ro. ”Våra försvarsmekanismer är redo för alla scenarier”, sa han och beskrev retoriken som ett tecken på osäkerhet i Iran.
