KATRIN-experimentet utesluter bevis för sterila neutriner

Fysiker från KATRIN-samarbetet har rapporterat inga bevis för sterila neutriner i en precis analys av tritumförfallningsdata. Resultaten, publicerade i Nature, motsäger tidigare experimentella påståenden och stärker fallet mot en fjärde neutrintyp. Experimentet, baserat i Tyskland, fortsätter samla mer data för ytterligare tester.

Neutriner, bland de mest abundanta partiklarna i universum, är ökända för att vara svåra att detektera. Standardmodellen för partikelfysik erkänner tre typer, men anomalier i experiment har länge antytt möjligheten av en fjärde, kallad steril neutrin, som interagerar ännu svagare och potentiellt skulle vända upp och ner på vår förståelse av grundläggande fysik.

Karlsruhe Tritium Neutrino (KATRIN)-experimentet, beläget vid Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland, är utformat för att mäta neutrinomassa genom att undersöka energierna hos elektroner från tritum beta-sönderfall. Det sträcker sig över 70 meter och har en tritumkälla, högupplöst spektrometer och detektor. I drift sedan 2019 har KATRIN nu genomfört den mest känsliga direkta sökningen efter sterila neutriner hittills.

Genom att analysera data från 259 dagar mellan 2019 och 2021, som inkluderade cirka 36 miljoner elektroner, fann teamet inga distortioner i elektronenergispektrumet som skulle indikera en steril neutrin. Detta resultat utesluter ett brett spektrum av sterila neutrinmöjligheter som antytts av tidigare reaktor- och galliumexperiment, och motsäger direkt påståenden från Neutrino-4-experimentet.

"Vårt nya resultat är fullt komplementärt till reaktorexperiment som STEREO", sade Thierry Lasserre vid Max-Planck-Institut für Kernphysik, som ledde analysen. "Medan reaktorexperiment är mest känsliga för sterila-aktiva masspåklyftningar under några eV² undersöker KATRIN området från några till flera hundra eV². Tillsammans utesluter de två metoderna nu konsekvent lätta sterila neutriner som skulle blanda sig märkbart med de kända neutrintyperna."

KATRIN:s låga bakgrund ger rena mätningar vid neutrinoproduktionspunkten, till skillnad från oscilltionsstudier som spårar förändringar över avstånd. Samarbetet planerar att samla data fram till 2025, med målet att nå över 220 miljoner elektroner för att öka precisionen med en faktor sex, enligt medporttalare Kathrin Valerius vid KIT.

En uppgradering 2026 kommer att införa TRISTAN-detektorn för att undersöka tyngre sterila neutriner, möjligen i keV-området kopplat till mörk materia. "Denna nästa generationsuppsättning kommer att öppna ett nytt fönster till keV-massområdet, där sterila neutriner till och med kan utgöra universums mörka materia", noterade medporttalare Susanne Mertens vid Max-Planck-Institut für Kernphysik.

Med över 20 institutioner från sju länder exemplifierar KATRIN internationellt vetenskapligt samarbete inom partikelfysik.

Relaterade artiklar

Realistic depiction of atoms dynamically moving before radiation-driven decay in a groundbreaking 'atomic movie' by scientists.
Bild genererad av AI

Researchers create an ‘atomic movie’ showing how atoms roam before a radiation-driven decay

Rapporterad av AI Bild genererad av AI Faktagranskad

Scientists at the Fritz Haber Institute of the Max Planck Society and international collaborators say they have reconstructed a real-time “movie” of atoms moving for up to a picosecond before an electron-transfer-mediated decay (ETMD) event, showing that nuclear motion and geometry can strongly influence when the decay occurs and what it produces.

Nuclear physicists at the University of Tennessee have made three key findings about the rapid neutron-capture process that forms heavy elements like gold in stellar events. Their research, conducted at CERN's ISOLDE facility, clarifies how unstable atomic nuclei decay. The results, published in Physical Review Letters, could refine models of element formation in the universe.

Rapporterad av AI

Physicists at the University of Massachusetts Amherst propose that a record-breaking neutrino detected in 2023 originated from the explosion of a primordial black hole carrying a 'dark charge.' The particle's energy, 100,000 times greater than that produced by the Large Hadron Collider, puzzled scientists since only the KM3NeT experiment recorded it. Their model, published in Physical Review Letters, could also hint at the nature of dark matter.

Researchers at Helmholtz-Zentrum Dresden-Rossendorf have filmed copper atoms losing and regaining electrons in femtoseconds using dual lasers. The experiment creates superheated plasma mimicking extreme cosmic conditions. Findings could advance laser fusion research.

Rapporterad av AI

Two precise experiments have agreed on a proton radius of about 0.84 femtometres, aligning with a surprising 2010 measurement and resolving a long-standing puzzle in particle physics. Researchers used lasers to study electron transitions in hydrogen atoms. The findings, published in Nature and Physical Review Letters, boost confidence in the smaller proton size.

Researchers at the Princeton Plasma Physics Laboratory have identified plasma rotation as the key factor explaining why particles in fusion tokamaks strike one side of the exhaust system more than the other. Their simulations, which matched real experiments, combined rotation with sideways drifts. The discovery could improve designs for future fusion reactors.

Rapporterad av AI

Scientists from Stockholm University, Nordita, and the University of Tübingen have suggested detecting gravitational waves by observing changes in the light emitted by atoms. The waves would subtly shift photon frequencies in different directions without altering emission rates. This approach could enable compact detectors using cold-atom systems.

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj