Nobelpriset i fysik 2025 går till kvantfysikforskare
John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas 2025 års Nobelpris i fysik för experiment som visat kvantmekanikens tunnling i makroskopiska kretsar. Deras arbete från mitten av 1980-talet lade grunden för supraledande kvantdatorer. Pristagarna uttryckte stor överraskning över utmärkelsen.
Årets Nobelpris i fysik tillkännagavs den 7 oktober 2025 i Stockholm. Priset går till tre forskare vid University of California i Santa Barbara och Berkeley: John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis. De belönas för att ha visat hur kvantmekanikens märkliga fenomen, som tunnling, kan uppstå i större system än enskilda partiklar.
Tunnling innebär att partiklar i den kvantmekaniska världen kan passera genom barriärer, som en vägg, utan påverkan. I den makroskopiska världen, där vi lever, är detta omöjligt eftersom partiklarna inte kan synkroniseras. Pristagarna lyckades dock i mitten av 1980-talet bygga en elektrisk krets där partiklar betedde sig som en enda superpartikel, vilket bevisade tunnling på större skala.
"Milt uttryckt är det här mitt livs största överraskning", sade John Clarke vid pressträffen. Under telefonkontakt med Nobelkommittén tillade han: "Det har inte slagit oss att detta skulle leda till Nobelpris. Det är överväldigande."
Olle Eriksson, ordförande i Nobelkommittén för fysik, kommenterade: "Det är fantastiskt att kunna uppmärksamma hur den hundraåriga kvantmekaniken ständigt bjuder på nya överraskningar. Den är också oerhört användbar, eftersom kvantmekaniken är grunden för all digital teknik."
Giulia Ripellino, partikelfysiker vid Uppsala universitet, kallade priset "ett väldigt spännande pris som tar oss in i kvantmekanikens mystiska värld". Mats Larsson, professor i molekylfysik, noterade att det lett till ett paradigmskifte med tillämpningar inom läkemedelsutveckling och digital streaming inom tio år.
Deras forskning har lagt grunden för framtidens supraledande kvantdatorer, vilket markerar ett steg mot praktisk kvantteknik.