Under 2023 vräktes 3 330 personer från sina hem av Kronofogden, den högsta siffran på nästan två decennier och den högsta sedan 2005. Siffran berörde 824 barn, och experter varnar för en ökande hemlöshet bland personer utan sociala problem. Politiker kräver reformer för att motverka trenden.
I fjol nådde antalet vräkningar en toppnotering. Kronofogden genomförde 3 330 vräkningar, vilket drabbade 824 barn – antingen direkt eller genom en förälder folkbokförd på adressen. Det är 16 procent fler än året innan och den högsta nivån sedan statistiken inleddes 2008.
Bakgrunden är en nedåtgående trend efter alliansregeringens nollvision mot barnvräkningar 2008, då siffran låg på 716. Antalet sjönk till 387 per år, men vände uppåt från 2017. Enligt Socialstyrelsens statistik är cirka 27 000 svenskar bostadslösa, men mörkertalet tros vara stort.
Stadsmissionens hemlöshetsrapport pekar på att fler utan sociala problem hamnar i hemlöshet. Malcolm Momodou Jallow, Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson, kallar det ”en nationell tragedi” där ”vanliga människor, som Veronica, faller mellan stolarna”. Han föreslår att barn inte ska vräkas utan nytt boende säkrat och kräver en förändrad bostadspolitik.
Patrik Karlson från Liberalerna betonar metoden ”Bostad först”, en evidensbaserad approach som erbjuder permanent boende utan krav på behandling, kombinerat med stöd. ”Metoden är enormt lyckad när den används. Kommuner ska inte slippa undan av olika anledningar”, säger han.
Sveriges Stadsmissioner efterlyser en nationell handlingsplan för socialt hållbar bostadsförsörjning och en bostadskommission för att hantera marknadens utmaningar.
