Sverige saknar 65 600 anställda inom äldreomsorgen till 2033

Sverige står inför en akut brist på vårdpersonal inom äldreomsorgen, med ett behov av 65 600 fler vårdbiträden och undersköterskor fram till 2033. Vårdbiträdet Sandra Vilppala kritiserar Tidöregeringen för att utvisa etablerad utländsk arbetskraft samtidigt som lönekraven höjs, vilket förvärrar krisen. Hon kräver antingen att människor får stanna i landet eller att lönerna höjs för att locka personal.

I en debattartikel i Dagens Nyheter varnar Sandra Vilppala, vårdbiträde inom hemtjänsten, för en växande personalbrist inom äldreomsorgen. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer antalet personer över 85 år att öka med cirka 60 procent under en tioårsperiod, medan antalet i arbetsför ålder minskar. Detta leder till ett behov av 32 procents fler vårdbiträden och undersköterskor fram till 2033, motsvarande 65 600 personer.

Vilppala pekar på att jobbet är slitsamt med låg lön och status, vilket gör det svårt att rekrytera svenskar. Redan nu kommer 53 procent av vårdbiträdena och 37 procent av undersköterskorna från andra länder. Trots bristen har Tidöregeringen 2023 höjt försörjningskravet för arbetstillstånd till 29 680 kronor per månad för icke-EU-medborgare, med planer på att höja det till 33 390 kronor. Tidigare låg kravet på cirka 13 000 kronor.

Regeringen har också avskaffat 'spårbytet', som gav asylsökande med avslag chans till tidsbegränsat arbetstillstånd om de var etablerade på arbetsmarknaden. Exempel på konsekvenser inkluderar att äldreboenden i Harads förlorat 25 procent av personalen på två år, utvisningar av sjuksköterskor i Lunds hemsjukvård och vårdbiträden i Jörn. Vilppala, som är en av få 'vita och födda i Sverige' på sin arbetsplats, beskriver kollegornas bidrag: 'Vi gör ett hästjobb, travar på i snömodden, garvar och svär om vartannat.'

Hon ifrågasätter regeringens politik: 'Hur ska ni trolla fram 65 600 anställda inom äldreomsorgen?' Enligt Vilppala måste regeringen antingen låta etablerad personal stanna eller höja lönerna för att undvika en 'vårdkatastrof'. Artikeln betonar att anhöriga inte kan täcka behoven, då vården kräver erfarenhet och utbildning.

Relaterade artiklar

Diverse foreign-born caregivers supporting elderly patients in a Swedish care facility, with chart showing their growing role in welfare work.
Bild genererad av AI

Välfärden bärs allt mer av utlandsfödda

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Invandrad arbetskraft bär en allt större del av välfärden i Sverige, särskilt inom äldreomsorgen. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har antalet utrikes födda kommunalt och regionalt anställda ökat kraftigt de senaste tio åren. Andelen har stigit från 13 till 22 procent i kommunerna och från 14 till 20 procent i regionerna.

En 38-årig hemtjänstman har dömts till fyra års fängelse för att ha våldtagit en 100-årig kvinna i hennes hem i Stockholm. Södertörns tingsrätt bedömde brottet som normalgradens våldtäkt och beslutade mot utvisning till Irak på grund av mannens starka anknytning till Sverige. Domen har väckt starka reaktioner från politiker och brottsofferorganisationer.

Rapporterad av AI

Äldreboendet Hagalidsgården i Västerås stänger på grund av allvarliga missförhållanden, inklusive hårdhänt personal och temperaturproblem med duschar. Kommunen tog över driften i mars men problemen kvarstod trots åtgärder. Beslutet fattades på ett extrainsatt möte i äldrenämnden.

Från 2026 införs flera nya lagar som påverkar hushållens ekonomi i Sverige. Sänkt moms på mat och dans, stärkt jobbskatteavdrag samt förändringar i tandvård och bolån är några exempel. Dessa regler syftar till att lätta på ekonomiska bördor för många.

Rapporterad av AI

Stora snömängder i Göteborgsområdet har försvårat hemtjänstens arbete med äldreomsorgen. Göteborgs stad får hjälp av Hemvärnet med bandvagnar för att nå brukare i Torslanda under natten. Resurser från försvaret står till förfogande hela natten vid behov.

Flera svenska kommuner tackar nej till regeringens inbjudan till dialog om frivillig återvandring. Vänsterpartiet föreslår att omdirigera 1,4 miljarder kronor från återvandringsbidraget till glesbygdskommuner. Migrationsministern Johan Forssell kritiserar besluten och betonar vikten av information till invånarna.

Rapporterad av AI

I SVT:s Aktuellt utspelades en intensiv debatt mellan migrationsminister Johan Forssell (M) och Annika Hirvonen (MP) om utvisningar av tonåringar som vuxit upp i Sverige. Frågan om att skilja 18-åringar från sina familjer väckte starka reaktioner, medan oppositionen kräver lagändringar. Regeringen överväger övergångsregler för unga som är beroende av sina föräldrar.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj