Lönekravet för arbetskraftsinvandring höjs till 90 procent
Regeringen och SD har enats om att höja lönekravet för arbetskraftsinvandrare till 90 procent av medianlönen, istället för de 100 procent som slogs fast i Tidöavtalet. Det innebär en månadslön på 33 390 kronor från nästa sommar. Överenskommelsen ses som en seger för Liberalerna, som varnat för att ett högre krav skulle hindra rekrytering.
I Tidöavtalet enades samarbetspartierna om att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring, med utgångspunkt i 100 procent av medianlönen på 37 100 kronor per månad. Nu har regeringen och Sverigedemokraterna istället kommit överens om 90 procent, motsvarande 33 390 kronor. Det nuvarande kravet ligger på 80 procent, eller 29 680 kronor.
Migrationsminister Johan Forssell (M) förklarade beslutet: ”Vi har enats om att den här nivån framåt ska ligga på 90 procent, det vill säga inte 100 procent som var utgångspunkten i Tidö.” Han betonade att det är en utgångspunkt och att Moderaterna velat undvika byråkrati och ett för högt krav. Forssell tillade att undantag från kravet ska hanteras restriktivt, utan behov av en omfattande lista på 152 yrken som tidigare föreslagits.
Liberalerna drev på för ändringen. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kritiserade i somras planen på 100 procent i en intervju med DN: ”Vi är på väg att införa saker som inte är bra för Sverige.” Han pekade på svårigheter för företag att anställa utländsk arbetskraft, som kockar. Integrationsminister Simona Mohamsson (L) välkomnade överenskommelsen: ”Nu blir det här en bra reform.”
Det nya kravet träder i kraft den 1 juni 2026. Beslutet balanserar kampen mot fusk med företagens rekryteringsbehov, enligt Forssell: ”Vi har varit måna om att hitta en nivå som bekämpar fusk, samtidigt som vi lyssnat på företag som säger att det är svårt att rekrytera i Sverige.” En utredning om straff för illegal arbetskraft planeras också nästa år.