De höga elpriserna i Sverige tvingar ensamstående mamman Angelica Hjelm, 31, att flytta från sin villa i Bräcke, Jämtland. Januariräkningen nådde 8 000 kronor, och februari ser ut att bli ännu dyrare. Energiekonomen Claes Hemberg beskriver läget som en kris på elmarknaden.
Angelica Hjelm, 31, bor i en villa i Bräcke, Jämtland, tillsammans med sina två barn. Med de stigande elpriserna ser hon inget annat alternativ än att flytta till en lägenhet. När Expressen talade med henne beskrev hon januariräkningen på 8 000 kronor och uttryckte oro för nästa faktura.
– Det är klart att man tänker på det och hoppas att nästa inte blir lika hemsk. Men det lär väl landa där också. Jag vet inte riktigt vad man ska förvänta sig, säger hon.
Hon kan inte minska värmen utan risk för frusna rör, vilket gör situationen ohållbar under vintern. – Tanken är att flytta till en lägenhet, det är det jag kommer göra. Vi letar just nu. Det känns jobbigt. Det gör det, men sådana här vintrar funkar ju inte, tillägger hon.
Bräcke ligger i elområde 2, där genomsnittspriset i januari var 88 öre per kilowattimme. I februari har det ökat med cirka 24 procent till 109 öre per kilowattimme. Nationellt har genomsnittet stigit med 19 procent.
Claes Hemberg, energiekonom på Nibe, varnar för fortsatta höga priser. I morgon förväntas priset överstiga 5 kronor per kilowattimme i tre av fyra elområden, drivet av kallt väder, låg vattenkraft, lite vind och hög export till Finland. – Det är krisläge på elmarknaden. Det handlar om tusenlappar extra som folk får betala som man inte är beredd på, säger han.
Hemberg rekommenderar att använda el under lågpristimmar för att spara upp till 30–50 procent och uppmanar myndigheterna att kräva mer stöd från elbolagen, som automatiska lösningar för konsumenter.
