Många svenska hushåll har drabbats av kraftigt höjda elräkningar för januari på grund av höga elpriser och ökade nätavgifter. Priserna i norra Sverige har varit nästan fyra gånger högre än förra året, vilket lett till oro bland kunder. Elnätsbolag som Vattenfall och Ellevio motiverar höjningarna med nödvändiga investeringar i infrastrukturen.
I januari 2023 har elpriserna i Sverige skjutit i höjden på grund av kallt väder, låg vind och en ny kraftledning till Finland som påverkar priserna i norr. Många hushåll har samtidigt fått höjda elnätsavgifter vid årsskiftet, vilket förvärrat situationen. Vattenfall höjde avgifterna med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, medan Ellevio ökade med 4,6 procent för villakunder.
Ensamstående mamman Lisa Lundqvist, 40, i Arvidsjaur fick en räkning på 11 900 kronor från Vattenfall, det högsta beloppet hon upplevt. ”Det är det dyraste jag någonsin varit med om. Min söndag var dyster efter det och tankarna snurrade – hur ska det här gå runt?”, säger hon. Lisa arbetar som barnskötare och bor i ett hus där temperaturerna nått minus 30–40 grader. Hon har försökt spara genom att sänka värmen, ta korta duschar och tjata på sina fyra barn att släcka lampor, men räkningen tar en stor del av lönen.
Liknande oro uttrycker Angelica Hjelm, 31, i Bräcke, Jämtland, vars räkning steg till 8 800 kronor från 3 700 kronor förra månaden. Familjen använder airfryer istället för ugn och tar snabba duschar, men Angelica ifrågasätter höjningarna: ”Spontant känns det inte som att de egentligen skulle behöva höja elpriserna så mycket, de går ju redan med vinst.”
Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer förklarar: ”Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo.” Han nämner att pengarna används för att underhålla nätet, vädersäkra ledningar och öka kapacitet för sol- och vindkraft samt laddinfrastruktur. Ellevios presschef Jesper Liveröd betonar investeringsbehovet: ”Vi står inför jättestora investeringar. Vi behöver byta ut, modernisera och bygga ut elnäten.” Han pekar på att minst 55 procent av nätavgiften är skatt och moms, och föreslår att stoppa indexeringen av energiskatten, som ökat från 4 öre till 54,9 öre per kilowattimme mellan 1980 och 2025. Regeringen sänkte skatten med 10 öre vid årsskiftet, till nuvarande 45 öre inklusive moms.
Både Lisa och Angelica är oroliga för kommande räkningar och undrar hur de ska få ekonomin att gå ihop.
