Elpriserna i Sverige steg markant under februari, med de största ökningarna i Norrland där priserna blev över 660 procent dyrare än föregående år. Experter pekar på kyla, svaga vindar och ökad export som orsaker till chocken. Prognoser indikerar att mars kan bli billigare, men osäkerheter kvarstår.
Februari blev den dyraste månaden för el i Sverige sedan energikrisen 2022, och den mest kostsamma februarimånaden någonsin. Priserna steg i hela landet, men särskilt i norra elområdena. I elområde 1 (Luleå) nådde spotpriset 98,8 öre per kWh, en ökning med 667 procent jämfört med 12,9 öre i februari i fjol. I elområde 2 (Sundsvall) var det 98,5 öre, upp 580 procent från 14,5 öre. I södra delarna steg priserna också: 110,2 öre i Stockholm (från 77 öre) och 113,3 öre i Malmö (från 103,9 öre).
Claes Hemberg, energiekonom på Nibe, noterar att norra Sverige nu upplever priser liknande dem i Skåne. ”I vanliga fall brukar de södra delarna ha tre–fem gånger dyrare elpriser, men nu under februari hade hela landet samma dyra priser”, skriver han i ett mejl. Han tillskriver ökningarna kyla, brist på vindkraft och export till Finland via den nya ledningen Aurora, som togs i drift i november 2023.
Maria Erdmann, vd på Godel, förklarar att vindkraften inte levererat som förväntat i kombination med hög efterfrågan från uppvärmning. ”I en stor del av hushållen i Sverige används el för uppvärmning, så när det blir kallt efterfrågar vi mer el. Då kostar det mer, helt enkelt.”
Ytterligare faktorer inkluderar låg nederbörd som påverkar vattenkraften och geopolitiska spänningar kring gasimport till Europa på grund av kriget i Iran, vilket höjer priserna i södra Sverige. Erdmann beskriver marknaden som ”verkligen orolig och osäker”. Prognosen pekar på lägre priser i mars jämfört med februari, men Hemberg varnar för att de tuffa veckorna kan sträcka sig in i månaden och att en positiv vändning i hushållsekonomin fördröjs till april. Villahushållens snittfakturor steg med tio procent från januari.
