Studie visar att klimatförändringar intensifierar Europas största hagelstormar
En ny studie visar att klimatförändringar gör Europas största hagelstormar mer allvarliga, med större hagelstenar som bildas på grund av varmare temperaturer. Forskare analyserade data från den rekordbrytande hagelstormen 2023 i norra Italien, där hagel upp till 15 centimeter föll. Resultaten belyser hur ökande atmosfärisk fuktighet driver dessa extrema väderhändelser.
I augusti 2023 drabbades byn Vivaro i norra Italien av en av Europas mest intensiva hagelstormar som någonsin registrerats. Hagelstenar upp till 15 centimeter i diameter — större än tennisbollar — regnade ner och orsakade betydande skador på hem, fordon och grödor. Denna händelse, som dokumenterats i en studie publicerad i Nature Climate Change, fungerar som ett tydligt exempel på hur klimatförändringar laddar upp hagelbildning över kontinenten.
Forskningen, ledd av vetenskapsmän från Universität Zürich och Institutet för atmosfär- och klimatvetenskap i Schweiz, undersökte hagelhändelser i Europa under de senaste fyra decennierna. De fann att de största hagelstenarna har ökat i storlek med cirka 10 procent sedan 1980-talet. 'Vår analys visar att klimatförändringar redan har gjort de största hagelstormarna i Europa mer intensiva', sa huvudförfattaren Maria Elison, forskare vid Universität Zürich. Studien tillskriver denna trend högre temperaturer, som gör att atmosfären kan hålla mer fukt — upp till 7 procent mer per grad uppvärmning, enligt Clausius-Clapeyron-relationen.
Hagel bildas när starka uppvindar i åskväder bär vatten droppar högt upp i den frusna atmosfären, där de ackumulerar lager av is. I ett varmare klimat kan dessa uppvindar vara kraftigare, och den ökade fukten ger mer material för hagelns tillväxt. Vivaro-stormen, som inträffade den 24 augusti 2023, producerade hagel som vägde upp till 1 kilogram styck, enligt ögonvittnesrapporter och meteorologiska data. Lokala myndigheter rapporterade skador överstigande 10 miljoner euro, inklusive krossade tak och översvämmade fält.
Studien analyserade också andra stora europeiska hagelhändelser, som de i Tyskland och Frankrike på senare år, och bekräftade ett mönster av eskalerande allvar i Centraleuropa och Sydeuropa. Medan mindre hagelhändelser kanske inte visar tydliga trender, blir extremfallen mer frekventa och destruktiva. 'Detta är en väckarklocka för försäkringsbolag och stadsplanerare', tillade Elison och betonade behovet av bättre förberedelser.
Ett bredare sammanhang understryker implikationerna: Europas hagelbenägna regioner, särskilt Alperna och Po-dalen, värms upp snabbare än det globala genomsnittet. Forskningen bygger på radardata, vädermodeller och historiska register för att isolera klimatsignaler från naturlig variation. Ingen enskild storm kan enbart tillskrivas klimatförändringar, men studien använder attributionsvetenskap för att kvantifiera hur människoskapad uppvärmning gör sådana händelser mer sannolika — upp till 20 procent för det största haglet i vissa scenarier.
Medan Europa möter mer volatilt väder uppmanar resultaten till starkare mitigeringinsatser för att bromsa utsläpp av växthusgaser. Beslutsfattare och samhällen i hagelutsatta områden kan behöva investera i resilient infrastruktur, från hagelresistenta tak till avancerade tidiga varningssystem.