Nato lanserar operationen Arctic Sentry för att öka sitt engagemang i Arktis. Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att Sverige står redo att bidra med sina förmågor. Operationen fokuserar inledningsvis på samordning av befintliga övningar och övervakning i regionen.
Nato har beslutat att stärka sin närvaro i Arktis genom den nya operationen Arctic Sentry, som presenterades nyligen. Enligt Natos generalsekreterare Mark Rutte handlar det inledningsvis inte om en omedelbar ökning av militär styrka, utan om att samordna de militära övningar som medlemsländerna redan genomför i regionen. Exempel på sådana övningar är Norges Cold Response, där flera Natoländer deltar, och Danmarks Arctic Endurance på Grönland.
Rutte förklarar: "Vi kommer att föra in allt vi gör i Nato under ett befäl." Denna samordning ska öka Natos slagkraft och kunskap om Arktis. Försvarsminister Pål Jonson betonar att operationen kommer att ge alliansen en bättre gemensam lägesbild över regionen. Sverige, som ett av sju arktiska länder i Nato, har redan ansvar för framskjutna landstyrkor i norra Finland och luftpatrullering från Island.
Jonson säger: "Vi har förmågor att kunna bidra med," men specificerar inte vilka bidrag Sverige planerar, då ett arbete pågår inom Nato för att identifiera behov. Bakgrunden till satsningen är smältande isar som öppnar nya farleder och ekonomiska möjligheter. Rutte noterar att Ryssland har återupptagit många militära infrastrukturprojekt i Arktis, medan Kina är aktivt med forskningsfartyg. "I och med att de länderna ökar sin närvaro är det naturligt att Nato har en djupare roll," säger han.
Operationen liknar befintliga initiativ som Baltic Sentry i Östersjön och Eastern Sentry längs östra Europas gräns mot Ryssland. Natos ökade engagemang kan också ses som en signal till USA:s president Donald Trump, som kritiserat Danmark för bristande försvar av Grönland och tidigare hotat med att ta över ön.
