Swedish Supreme Commander Michael Claesson confidently addressing NATO concerns at a press conference.
Bild genererad av AI

ÖB Claesson inte orolig för Natos framtid

Bild genererad av AI

Överbefälhavare Michael Claesson uttrycker ingen oro för Natos framtid trots Donald Trumps hot om att ta Grönland och USA:s minskade engagemang i Europa. Han litar på USA som allierad och ser inga tecken på att landet vill lämna alliansen. Claesson betonar vikten av ett starkt nationellt försvar som plan B.

Överbefälhavare Michael Claesson säger i en intervju i SVT:s Aktuellt att han inte är orolig över Nato som allians i samband med Donald Trumps uttalanden om Grönland. Trump har hotat med militära medel för att ta ön, som delvis styrs av Danmark, och uttryckt att det är viktigt att Grönland blir amerikanskt. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har varnat för att en annektering skulle innebära en kollaps för Nato som militärallians.

Claesson får frågan om USA:s tillförlitlighet som Natomedlem och svarar: ”Jag får inte den typen av signaler, vare sig inom ramen för Nato eller på något annat sätt.” Han stödjer Danmarks hållning och tonar ner hoten: ”Allianser, internationella organisationer går alltid igenom olika typer av kriser, beroende på den politiska sammansättningen av medlemsländernas regeringar och statschefer.”

Claesson har regelbundna kontakter med Nato, inklusive möten i Bryssel och ett recent möte med Natos överbefälhavare, den amerikanske generalen Alexus Grynkewich. Han ser inga tecken på att USA vill lämna alliansen: ”Jag ser inga tecken just nu på att det blir något hastigt återtåg eller tillbakadragande.” USA:s nya säkerhetsstrategi innebär minskat engagemang i Europa, men Claesson anser det rimligt att européerna tar mer ansvar: ”Vi baske mig har en skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet.”

På sikt kan ett amerikanskt tillbakadragande kräva ökad svensk upprustning, men Nato har regionala försvarsplaner där berörda länder bär huvudansvaret. Claesson nämner tidigare kriser i Nato, som Frankrikes utträde ur det militära samarbetet 1966–1998 och spänningar mellan Grekland och Turkiet. Som alternativ finns bilaterala avtal med USA och Finland, Nordefco och JEF. ”Det som är det fina i kråksången är att de samarbetena finns under Natoparaplyet som komplement,” säger han.

Angående Grönland: ”Det är klart att det skulle vara en ytterst besvärande omständighet, men jag ser inte att det är något som kommer att realiseras.” Claesson utgår från att frågorna löses utan militär intervention och fokuserar på att stärka Sveriges försvar för att ge regeringen handlingsfrihet.

Relaterade artiklar

Danish soldiers arriving in Greenland to reinforce defenses amid NATO tensions with the US.
Bild genererad av AI

Danmark förstärker grönland med soldater och söker nato-stöd

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Danmark skickar fler soldater till Grönland och föreslår en Nato-insats runt ön för att motverka USA:s krav på att ta över territoriet. Sverige är redo att bidra, medan europeiska ledare kritiserar Donald Trumps tullhot. Spänningarna inom Nato testas, men alliansens kärna håller enligt försvarsminister Pål Jonson.

Trots Donald Trumps hotfulla uttalanden mot Danmark har varken den svenska regeringen eller Försvarsmakten någon beredskap för ett eventuellt amerikanskt utträde ur Nato. Statsminister Ulf Kristersson betonar dock att Sverige har en plan för säkerheten i en farligare tid. Uttalandet kom under säkerhetskonferensen i Sälen.

Rapporterad av AI

Donald Trumps hot mot Grönland har gjort säkerheten i Arktis akut. Som ett av Natos arktiska länder kan Sverige få en central roll i regionens säkerhetsarbete. Regeringen vill bidra till ökad Nato-närvaro i området.

USA:s president Donald Trump har hotat åtta europeiska länder, inklusive Sverige, med strafftullar på 10 procent från 1 februari efter att de skickat militär personal till en övning på Grönland. EU kallar till extrainsatt toppmöte på torsdag för att diskutera svaret, medan unionen överväger hämndtullar värda nästan 1 000 miljarder kronor.

Rapporterad av AI

President Donald Trump is reviewing options including military action to acquire Greenland from Denmark, citing Arctic security needs against China and Russia. Echoing his 2019 interest, his spokesperson confirmed the review on January 6, 2026, prompting sharp rebukes from European leaders defending Danish sovereignty and warning of NATO's potential collapse.

Ledare från Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Spanien och Storbritannien gav ut ett gemensamt uttalande tisdagen den 6 januari 2026, tillsammans med Danmarks premiärminister Mette Frederiksen som avvisar USA:s president Donald Trumps förnyade tryck på amerikansk kontroll över Grönland och betonar att öns framtid är upp till grönlänningar och Danmark att besluta, inte Washington.

Rapporterad av AI

USA:s president Donald Trump har efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte i Davos meddelat ett ramverk för ett framtida avtal om Grönland och Arktis. Avtalet fokuserar på säkerhetssamarbete och tillgång till mineraler, utan amerikanskt ägande av ön. Som svar backar Trump från planerade tullar mot europeiska länder, inklusive Sverige.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj