International Union for Conservation of Nature har röstat emot att införa ett moratorium mot att släppa ut genetiskt manipulerade arter i det vilda för bevarandeändamål, trots motstånd från urfolksgrupper. Beslutet, fattat i Abu Dhabi, stödjer också användningen av syntetisk biologi i forskning. Kritiker hävdar att sådana teknologier medför irreversibla risker utan tillräckliga skyddsåtgärder och samtycke.
Denna vecka röstade medlemmar i International Union for Conservation of Nature (IUCN), en av världens största bevarandeorganisationer, i Abu Dhabi emot ett föreslaget moratorium mot att släppa ut genetiskt manipulerade arter i vilda ekosystem för att stödja bevarandeinsatser. Istället godkändes motioner som gynnar tillämpningen av syntetisk biologi, en teknologi som redigerar genetiskt material i levande celler. En separat motion som godkänner syntetisk biologi för forskningsändamål godkändes också.
Besluten har väckt starka reaktioner från urfolksledda organisationer, såsom Koordinatorn för urfolksorganisationer i Amazonflodens bäcken och Wise Ancestors, samt internationella grupper fokuserade på jordbruk, biodling, bevarande och biologisk mångfald. Dessa grupper lobmade för moratoriet och betonade behovet av etiska skyddsåtgärder. De insisterar på att beslut som rör syntetiska bevarande-teknologier på urfolksmarker måste följa fri, tidigare och informerat samtycke (FPIC) – en internationell standard för urfolksrättigheter – tillsammans med protokoll för samråd, datasuveränitet och riskbedömningar.
Dana Perls, senior chef för mat och teknologi på Friends of the Earth, belyste osäkerheterna: “Vid denna punkt är vetenskapen ny, och vi har faktiskt inte data eller bevis som tyder på att det skulle kunna vara säkert. Istället har vi bevis som tyder på att det är mycket riskfyllt. Det är irreversibelt.” Hon tillade: “Oavsiktliga konsekvenser kan permanent påverka ekosystem inklusive människor och djur. Och därför [får vi inte experimentera med naturen] tills det finns förebyggande regleringar och robusta riskbedömningar, fritt och tidigare informerat samtycke för rättigheterna hos urfolk och lokala samhällen att själva besluta om de vill delta i denna risk eller inte.”
Debatten kretsar kring effektiviteten och etiken hos genetiskt modifierade arter, som har utvecklats från GM-livsmedel från 1990-talet till tillämpningar som adresserar klimatdrivna utmaningar, som myggor som bär sjukdomar. Till exempel släppte en ideell organisation i augusti ut 16 000 genetiskt modifierade myggor riktade mot Anopheles gambiae, malariavektorn, men myndigheterna stoppade projektet efter en vecka.
IUCN-medlemmen Susan Lieberman försvarade rösterna: “Dessa resolutioner antagna av IUCN i Abu Dhabi kommer att styra politiken mot evidensbaserade val som skyddar både naturen och människors välbefinnande, och inkluderar rättigheterna och ledarskapet hos urfolk, essentiella partners i vilken hållbar bevarand agenda som helst.” Förespråkare ser teknologin som vital för att bekämpa biologisk mångfaldsförlust mitt i klimatförändringar, medan motståndare varnar för potentiell ekologisk skada utan adekvata skydd.