Iucn röstar om paus i genetisk modifiering av vilt
Naturvårdare är delade över ett förslag om moratorium för genetisk modifiering av vilt vid ett kommande möte i International Union for Conservation of Nature. Medan vissa grupper vill ha en paus för att bedöma risker, hävdar andra att teknologier som CRISPR är nödvändiga för att rädda hotade arter. Omröstningen kan påverka finansiering och politik globalt.
Nästa vecka kommer delegater vid ett möte i International Union for Conservation of Nature (IUCN), världens ledande naturvårdsorganisation, att rösta om en motion för att "pausa" all form av genetisk modifiering av vilt, inklusive introduktion av modifierade mikrober.
Förslaget har väckt intensiv debatt bland experter. Piero Genovesi vid Institutet för miljöskydd och forskning i Italien, som hjälpte till att utforma ett öppet brev mot motionen, sa: "Jag har ingen aning om hur omröstningen kommer att gå." Även om moratoriumet saknar rättslig kraft, kan det avskräcka finansiering från naturvårdsorganisationer och inspirera nationella förbud. Ben Novak vid Revive & Restore, en USA-baserad ideell organisation fokuserad på bioteknik för hotade och utdöda arter, varnade: "Moratoriet skulle definitivt vara problematiskt på många nivåer."
Drivkraften för en paus kommer från framsteg inom CRISPR-genredigerings teknologin, som demonstrerades 2014 för att skapa gen drives—DNA-segment som sprids till all avkomma, potentiellt utrotande invasiva arter eller ge egenskaper som sjukdomsmotstånd. En konferens 2016 på Hawaii diskuterade användning av gen drives mot invasiva myggor som decimerat hälften av Hawaiis inhemska fåglar, och väckte både entusiasm och oro.
Ricarda Steinbrecher vid EcoNexus, som stödjer moratoriumet, noterade: "Gen drives drivs hårt av vissa som en universal lösning för alla typer av miljöproblem." Motionens breda omfattning skulle påverka ansträngningar för att återuppliva utdöda arter och möjligen levande vacciner. Steinbrecher beskrev det som en tillfällig paus, potentiellt reversibel med mer data, men Genovesi fruktar: "Jag är rädd att det kan bli ett mycket långt förbud."
Förespråkare för genetiska verktyg betonar låga risker, med hänvisning till godkända genredigerade livsmedel och den första CRISPR-behandlingen för människor förra året. Novak betonade skalbarhet: manuella insatser som koralltransplantationer kan inte rädda rev ensamma, och "syntetiska biologi-verktyg är vitala" för mål som att återställa 30 procent av land till naturen.
I grunden speglar debatten krockande syner på naturen—pristine och orörd kontra en som människan länge förändrat genom jakt, förorening och invasiva arter. Forskare erkänner risker, som gen drives som sprids okontrollerat, men föreslår skyddsåtgärder som självbegränsande designer. Genovesi uppmanade: "Vi står inför en dramatisk biodiversitetskris. Vi bör inte stänga dörren för nya verktyg som kan hjälpa oss bekämpa några av de stora hoten."