Kävlinges kommunstyrelse har godkänt en avsiktsförklaring för att utreda ny kärnkraft i Barsebäck, trots kritik från oppositionen om förhastade beslut. Moderaterna presenterade nyheten i förväg, vilket väckt frustration bland mindre partier. Bakgrunden är en tidigare nedlagd anläggning med unika förutsättningar för återuppbyggnad.
På onsdagen beslutade Kävlinges kommunstyrelse om en avsiktsförklaring med Nordic Nuclear Energy AB för att undersöka förutsättningarna att etablera minst en kokvattenreaktor i Barsebäck. Beslutet drevs igenom av det minoritetsstyrda samarbetet mellan Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD) och Kristdemokraterna (KD), med stöd från Liberalerna (L). Oppositionspartierna Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Löddebygden och Miljöpartiet (MP) reserverade sig mot förslaget.
Nyheten läckte ut i förväg genom ett debattinlägg från Moderaterna i Sydsvenskans Aktuella Frågor, innan det formella mötet. Jesper Andersson från Löddebygden uttryckte besvikelse: "Det gör mig ledsen och besviken att man går ut och skriver: 'idag kommer vi att fatta beslut om kärnkraften'. Det är lite respektlöst." Kommunalrådet Annsofie Thuresson (M) försvarade agerandet: "Jag tycker att detta var en tydliggörande artikel där vi visade på våra intentioner."
Barsebäckverkets historia sträcker sig tillbaka till 1975, då två reaktorer byggdes för 2 miljarder kronor. Anläggningen stängdes efter 30 år, och rivningen pågår med färdigställande prognostiserat till 2038 till en kostnad av 5,7 miljarder kronor. En tidigare utredning, finansierad av Naturvårdsverket, bekräftade att ny kärnkraft är möjlig på platsen, men underströk behovet av att skydda naturvärden som Barsebäcks mosse och Lödde å.
Oppositionen, representerad av Ingvar Willexberg, ifrågasätter beslutets relevans på lokal nivå: "Det blir helt galet att låsa upp sig. Det finns inget beslut på statlig nivå." Partierna föredrar sol- och vindenergi som snabbare alternativ. Avsiktsförklaringen gäller i 18 månader och innebär inga finansiella åtaganden för kommunen. Den syftar till att utreda placering, påverka markägare och utforska fjärrvärmeutnyttjande. Parallellt föreslår regeringen ändringar i miljöbalken för att underlätta kustnära kärnkraft från 2026.
