Vårdcentraler i Dalarna måste bli bättre på att upptäcka njursjukdom

På Världsnjurdagen den 12 mars sprids kunskap om njursjukdom globalt. Ungefär en av tio svenskar har nedsatt njurfunktion utan symtom, vilket innebär stora hälsorisker om det upptäcks sent. Njurföreningen Gävle-Dala uppmanar Region Dalarna att införa rutintester på vårdcentraler för att fånga sjukdomen tidigt.

Njursjukdom drabbar fler än många tror i Sverige. Enligt uppskattningar har omkring 10 procent av befolkningen kronisk njursjukdom, ofta utan några symtom alls. I Dalarna, med 286 043 invånare per den 31 december 2025, kan det betyda att över 28 600 personer bär på en dold njursjukdom. Sjukdomen kallas ibland för en 'tyst sjukdom' eftersom den kan vara symtomfri fram till att njurarna slutar fungera helt.

Tidig upptäckt är avgörande. Ett enkelt blodprov eller urinprov på vårdcentralen kan identifiera problemet i ett tidigt skede. Det nationella vårdprogrammet för kronisk njursjukdom rekommenderar behandling för att upptäcka fler fall tidigt och ge förebyggande insatser. Med livsstilsförändringar och läkemedel kan sjukdomsförloppet bromsas, vilket minskar risken för dialys eller transplantation senare.

Trots detta saknas ofta systematisk testning för riskgrupper, som personer med högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, rökning eller högt BMI. Njurföreningen Gävle-Dala betonar behovet av rutintester för dessa grupper på regionens vårdcentraler. För att undvika onödigt lidande och samhällskostnader bör rekommendationerna i det nationella programmet följas strikt.

Hans Peters, ordförande för Njurföreningen Gävle-Dala, säger: 'Vi hjälper gärna till i detta arbete. Våra medlemmar har massor av erfarenhet av njursjukdom och vi delar gärna med oss av det vi vet. Låt oss arbeta tillsammans för att minska hälsoriskerna som uppstår när en njursjuk person går omkring ovetandes om sin sjukdom.' Föreningen erbjuder stöd baserat på medlemmarnas erfarenheter för att förbättra upptäckten i Region Dalarna.

Relaterade artiklar

Illustration of Region Dalarna council allocating 30 million SEK to child psychiatry, showing politicians debating budget with symbolic care elements.
Bild genererad av AI

Region Dalarna satsar upp till 30 miljoner på BUP för 2026

Rapporterad av AI Bild genererad av AI

Regionstyrelsen i Dalarna har beslutat att skjuta till upp till 30 miljoner kronor extra till vårdvalet för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) under 2026. Satsningen syftar till att rädda kvar vårdaktörer. Oppositionen varnar för att pengarna inte löser grundproblemet.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att även njurtestresultat inom normalområdet kan signalera framtida kronisk njursjukdom om de är låga för personens ålder. Studien, baserad på data från över 1,1 miljoner vuxna i Stockholm, introducerar referensdiagram och ett onlineverktyg för att hjälpa läkare att identifiera riskpatienter tidigare. Detta kan förhindra allvarliga skador, eftersom njursjukdom ofta går obemärkt tills hälften av njurfunktionen gått förlorad.

Rapporterad av AI

Sex av tio dalabor oroar sig för att inte få palliativ vård i tid. På Cancerfondens initiativ ska regionen utreda och förbättra insatserna för patienter med obotlig sjukdom. Regionrådet Sofia Jarl (C) säger att det inte är en ny fråga.

Region Dalarna är missnöjda med larmkedjan för ambulanshelikoptern, som ofta skickas ut på uppdrag som avvisas eller avbrys. Regionrådet Sebastian Karlberg (S) beskriver det som slöseri med resurser. Trots kriterier för att minska felaktiga larm efter tio års verksamhet är samarbetet med SOS Alarm inte fullt tillfredsställande.

Rapporterad av AI

Region Dalarna utreder ett fall där en patient avled under väntan på operation på grund av försenad kallelse. Dalarnas läkarförening kopplar händelsen till brister i journalsystemet Cosmic. Händelsen inträffade före årsskiftet, kort efter systemets införande.

En kvinna har avlidit medan hon väntade på operation för ett bråck på stora kroppspulsådern i Region Dalarna. En intern utredning bekräftar att journalsystemet Cosmic förlängde väntetiden med flera veckor, vilket ledde till att bråcket brast. Ärendet har anmälts enligt Lex Maria.

Rapporterad av AI

En ny studie från Karolinska institutet visar att barn med måttlig obesitas löper ökad risk för typ 2-diabetes, högt blodtryck och rubbade blodfetter senare i livet, även utan synliga riskmarkörer. Forskare uppmanar till behandling för alla sådana barn.

 

 

 

Denna webbplats använder cookies

Vi använder cookies för analys för att förbättra vår webbplats. Läs vår integritetspolicy för mer information.
Avböj