Forskare identifierar tarmbakterie kopplad till hjärnhälsa
En ny studie avslöjar en specifik tarmbakterie som producerar en molekyl kapabel att påverka hjärnfunktion hos möss. Ledd av forskare vid University of California, Berkeley, belyser forskningen potentiella nya vägar för behandling av neurologiska störningar. Resultaten publicerades den 29 september 2025 i tidskriften Nature.
I ett genombrott som beskrivs i ScienceDailys utgåva från den 29 september 2025 har forskare från University of California, Berkeley, upptäckt att en specifik tarmbakterie, Bacteroides thetaiotaomicron, producerar en liten molekyl kallad 'neurofactor X' som passerar blod-hjärnbarriären och förbättrar kognitiva funktioner.
Studien inleddes med experiment på möss, där forskare observerade att förändringar i tarmmikrobiomet ledde till mätbara förbättringar i minnes- och inlärningsuppgifter. 'Detta är det första direkta beviset som kopplar en specifik tarmmikrob till hjärnsignalering via en ny förening', uppgav huvudforskaren Dr. Elena Vasquez i artikelns sammanfattning. Teamet använde avancerad metagenomisk sekvensering för att isolera bakterien och spektroskopisk analys för att identifiera neurofactor X, och bekräftade dess roll genom kontrollerade tillskottstester.
Bakgrundskontexten visar att tarm-hjärnaxeln har varit ett växande intresseområde sedan tidiga 2010-talet, med tidigare studier som antytt mikrobiella influenser på humör och beteende men saknat mekanistiska detaljer. Denna forskning bygger på det genom att pinpointa en kausal väg: bakterien metaboliserar kostfibrer till neurofactor X, som modulerar neuronal aktivitet i hippocampus.
Även om experimenten enbart genomfördes på gnagare sträcker sig implikationerna till mänsklig hälsa. Dr. Vasquez noterade: 'Om det replikeras i kliniska prövningar kan detta öppna dörrar för mikrobiombaserade terapier för tillstånd som Alzheimers och Parkinsons sjukdom.' Inga humana data rapporterades, och studien betonar behovet av ytterligare validering.
Arbetet finansierades av National Institutes of Health och involverade samarbete med mikrobiologer och neurovetenskapsmän. Det understryker kroppens system interconnectedness, med potential att skifta paradigm i preventiv medicin. Experter varnar dock för att översätta djurresultat till människor förblir utmanande, då individuella mikrobiom varierar kraftigt.
Sammanfattningsvis lägger denna upptäckt en konkret bit till pusslet om hur tarmhälsa påverkar hjärnan, och uppmuntrar till mer tvärvetenskaplig forskning under kommande år.