Forskare från University of Texas at Austin och University of Porto har skapat en cancernbehandling med LED-ljus och tennnanoflakes som förstör upp till 92% av hudcancerceller utan att skada frisk vävnad. Detta prisvärda alternativ till traditionella behandlingar bygger på närinfraröd fototermiska principer. Genombrottet, publicerat i ACS Nano, syftar till att göra riktad cancerbehandling mer tillgänglig globalt.
Den nya terapin kombinerar billiga LED:er med SnOx-nanoflakes — ultratunna tennbaserade material — för att precist värma och eliminera cancerceller. Utvecklad genom UT Austin Portugal-programmet, startade samarbetet 2021 och har redan gett lovande resultat i labbtester. Efter bara 30 minuters exponering utrotade behandlingen 92% av hudcancerceller och 50% av tjocktarmscancerceller, samtidigt som friska humana hudceller lämnades intakta.
"Vårt mål var att skapa en behandling som inte bara är effektiv utan också säker och tillgänglig", sa Jean Anne Incorvia, professor vid UT Austins Cockrell School of Engineering. Till skillnad från konventionell kemoterapi eller laserbaserade metoder, som ofta förlitar sig på dyr utrustning och kan skada omgivande vävnad, använder denna metod vardagliga LED:er för att undvika smärtsamma biverkningar.
Cancer, den näst vanligaste dödsorsaken globalt, driver pågående forskning kring säkrare alternativ som närinfraröd fototermiterapi, som värmer tumörer utan kirurgi eller giftiga läkemedel. Teamet, inklusive ledande portugisiska forskaren Artur Pinto, ser framför sig portabla enheter för hemmabruk, särskilt för hudcancer efter operation för att förhindra återfall.
"Vårt yttersta mål är att göra denna teknik tillgänglig för patienter överallt, särskilt på platser där tillgång till specialiserad utrustning är begränsad, med färre biverkningar och lägre kostnad", sa Pinto. Byggande på framgången har forskarna säkrat finansiering för en bröstcancrimpantat med samma teknik. Medförfattare inkluderar Hui-Ping Chang och Eva Nance från UT Austin, samt Filipa A.L.S. Silva, Susana G. Santos, Fernão Magalhães från University of Porto, plus José R. Fernandes från University of Trás-os-Montes and Alto Douro.
Studien publiceras i ACS Nano (2025; 19(38):33749, DOI: 10.1021/acsnano.5c03135).