Inflationen i Sverige kan stiga med 1–2 procentenheter i år till följd av kriget i Mellanöstern, enligt professor emeritus Lars Calmfors. Han pekar på stigande energipriser efter att Iran stängt Hormuzsundet. Samtidigt mildrar en momssänkning på livsmedel effekten.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), varnar för att inflationen kan öka med 1 eller 2 procentenheter i år på grund av kriget mellan Israel, USA och Iran. Riksbankens mål är 2 procent inflation årligen mätt med KPIF, och i februari låg den på 1,7 procent. ”Jag skulle inte bli förvånad om inflationen i år blir 1 eller 2 procentenheter högre än vad man trodde innan”, säger Calmfors. En momssänkning på livsmedel från 1 april drar ned inflationen. ”Räknar man inte bort den så behöver årets inflation, mätt med KPIF, ändå inte bli högre än 2–3 procent”, tillägger han. Åtgärden beskrivs som läglig mitt i prisökningar på drivmedel, energi och konstgödsel. Den 2 mars stängde Iran Hormuzsundet, genom vilket 20 procent av världens olja och gas passerar, vilket drivit upp energipriserna. USA:s president Donald Trump hotade natten mot lördag med attacker mot iranska kraftverk inom 48 timmar om sundet inte öppnas. Iran svarade med hot mot amerikansk infrastruktur, inklusive energi- och avsaltningsanläggningar, enligt Bloomberg. Kriget är inne på fjärde veckan utan slut i sikte, enligt SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist, vilket pressar aktiemarknaderna mot stagflation. IG-analytikern Tony Sycamore varnar för en ”svart måndag” på börserna.
