Attacken på Iran har drivit upp priser på el och bensin, vilket skapar risk för ny inflation och sämre konjunktur i Sverige. Lars Calmfors varnar för att politiker kan frestas av populistiska åtgärder. Kriget liknar 1970-talets oljestörningar men med moderna skillnader.
Ekonomiska bedömare världen över analyserar hur kriget i Mellanöstern påverkar globala olje- och gaspriser, inflation och konjunktur. Det kan bli en andra allvarlig utbudsstörning efter energi- och livsmedelsprischocken 2022–2023 kopplad till Ukrainakriget.
Parallellerna till 1970-talets oljeprisstörningar är tydliga: en första inflationschock 1973–1975 efter arabstaternas oljeembargo post jom kippurkriget, följt av en topp runt 1980 på grund av minskad produktion i Iran under revolutionen och kriget med Irak. Som Mark Twain tillskrivs: historien upprepar sig inte, men den rimmar.
Skillnaderna mot 1970-talet inkluderar lägre oljeberoende, snabbare sjunkande inflation tack vare konsekvent penningpolitik, och ingen förväntad minskning i produktivitetstillväxt – tvärtom kan AI driva den uppåt.
Kriget riskerar en ny inflationstopp och sämre ekonomisk utveckling både globalt och i Sverige, beroende på hur länge Hormuzsundet är stängt för frakt och hur gulfstaternas olje- och gasproduktion påverkas. Temporärt kan inflationen stiga med ett par procentenheter och BNP-tillväxten bli lägre än prognostiserat om kriget drar ut på tiden.
Centralbanker står inför utmaningen att balansera inflation och konjunkturstöd. I USA, med svagt opinionsstöd för kriget och risk för högre levnadskostnader inför mellanårsvalet, kan Republikanerna vilja ett snabbt slut. Trump kan deklarera seger flexibelt, men bindas kanske till krav på villkorslös kapitulation. Israel kan förlänga konflikten för att försvaga Iran, medan iranska ledare kanske ser ett utdraget krig som ett sätt att öka globala ekonomiska kostnader och avskräcka framtida angrepp. Iran kan fortsätta attacker via drönare och missiler trots reducerad militär förmåga.
För Sverige hotar ett långt krig högre inflation och motverkar den väntade konjunkturuppgången, vilket kan rättfärdiga expansiv finanspolitik och matmomssänkning. Höjda drivmedels- och elpriser kan dock locka till skattesänkningar och stöd, trots att det motverkar marknadssignaler om knapphet – en risk i ett populistiskt politiskt klimat.
Kriget illustrerar ökad osäkerhet i ekonomiska prognoser på grund av oförutsägbar geopolitik, särskilt från USA, med åtgärder som tullar, minskat Ukrainastöd, hot om att annektera Grönland, angrepp på Venezuela och två krig mot Iran.
