EU:s plan för energisnålare bostäder riskerar att bli en mångmiljardbelastning för svenska fastighetsägare. SBAB:s chefsekonom Robert Boije varnar för de potentiella kostnaderna, trots att få svenska hem använder fossila bränslen. Experten Hans Lind tror dock att förslaget inte genomförs i sin nuvarande form.
EU arbetar med en strategi för att minska nettoutsläppen av växthusgaser och Europas beroende av rysk gas genom energisnålare bostäder. Förslaget innebär att unionens bostadshus ska nå energiklass D senast 2033, vilket kan slå hårt mot boende i bostadsrätter, hyresrätter och småhus samt mot fastighetsägare i Sverige.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, har följt planerna på nära håll och varnar för konsekvenserna. "Det är lite av en bomb för bostadsmarknaden, men som i stort sett gått under radarn i Sverige. Beroende på hur det genomförs kan det bli kostsamt för många fastighetsägare", säger han till Dagens Industri (Di). Trots att svenska bostäder sällan värms med fossila energikällor uppskattas kostnaden för kommunala bostadsbolag ensamt till 200 miljarder kronor.
Hans Lind, tidigare professor i fastighetsekonomi vid KTH, är mer optimistisk. Han menar att politikerna i slutändan kommer att mildra kraven. "I slutänden kommer politikerna att inse att vi inte kan kräva saker som gör att hus blir värdelösa. Vi kan inte heller ruinera de allmännyttiga bostadsbolagen", säger han till Di. Förslaget har hittills uppmärksammats lite i Sverige, men kan få stora effekter på bostadsmarknaden om det genomförs strängt.