Vad som började som eskalerande spänningar i Hormuzsundet i mitten av mars 2026 har utvecklats till ett fullskaligt krig mellan USA, Israel och Iran, där sundet varit blockerat sedan början av mars. Denna livsviktiga flaskhals för 20 procent av den globala olje- och naturgastransporten har utlöst den mest allvarliga energikrisen i modern tid, vilket orsakat kritiska bränslebrister i 25 länder.
Krisen kan härledas till den 22 mars 2026, då spänningarna tilltog: Iran hotade att begränsa passagen genom Hormuzsundet – som hanterar över 20 procent av världens råolja och flytande naturgas (LNG) – för fartyg med kopplingar till motståndare. USA:s president Donald Trump utfärdade ett 48-timmars ultimatum för att hålla sundet öppet och varnade för anfall mot iranska kraftverk. Vedergällningshot och attacker mot kommersiell sjöfart följde, vilket eskalerade till öppet krig och en total blockad i slutet av mars. Stora producenter som Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien och Qatar stoppade leveranserna, och Qatars LNG-anläggningar skadades av iranska drönarattacker.
Följderna märks över hela världen. Asiatiska kraftcentra som Japan, Sydkorea och Singapore, som är starkt beroende av sundets LNG, har återaktiverat kolkraftverk – Sydkorea har hävt utsläppstak och Italien har förlängt driften av kolkraftverk. Regeringar världen över har infört sparåtgärder: hastighetsbegränsningar har sänkts, distansarbete har införts, termostater har höjts och bränsleskatter har tagits bort. Flygbolag har dragit in flygningar i takt med att priserna på jetbränsle skjutit i höjden, vilket pressat vissa amerikanska flygbolag mot konkurs. Försäljningen av elfordon har ökat kraftigt – med över 50 procent i Frankrike och Tyskland och nästan 200 procent i Brasilien – under krigets första månad.
Krisen påskyndar dock skiftet mot alternativ. FN-rådgivaren Selwin C. Hart förklarade vid en konferens i Colombia: ”Vi har nu ett hållbart alternativ. Förnybar energi har förändrat ekvationen.” Solenergin blomstrar: Kinas export av paneler och batterier till Indien, Afrika (upp 176 procent) och Europa steg kraftigt i mars. Vietnam ställde om från ett LNG-projekt på 4,8 GW till vind, sol och batterier. Sydkorea snabbade på en plan för 100 GW förnybar energi till 2030. Kärnkraften fick också förnyad fart – Taiwan planerar att starta om Maanshan, Japan har tecknat avtal med USA och Indonesien, och Belgien har stoppat all avveckling, enligt premiärminister Bart De Wever: ”All avvecklingsverksamhet stoppas med omedelbar verkan.” Ember-analytikern Daan Walter varnade dock för att det är svårt att säga åt vilket håll utvecklingen går, mitt under kolkraftens tillfälliga återkomst.
