De vidsträckta Hudson Bay-myrarna i norra Kanada, en kritisk kolreservoir, hotas av gruvaktiviteter i Ring of Fire-regionen. Dessa ekosystem, som är vitala för klimatreglering, lagrar fem gånger så mycket kol per tunnland som Amazonas regnskog. Naturskyddare och urfolksgrupper varnar för att utveckling kan frigöra lagrat kol och störa biologisk mångfald.
Hudson Bay-myrarna sträcker sig över ett område på 90 miljoner tunnland från norra Manitoba till Quebec och fungerar som en fristad för biologisk mångfald med världens största renhjordar, isbjörnshol med över 200 år, och mer än 1 000 växtarter och 175 fågelarter. Under ytan bildar vattenmättade mossor torv, ett surt och anaerobt material som fångar koldioxid och bromsar klimatförändringarna. Urfolksnationer kallar det ”de andningsbara länderna”, med Valérie Courtois, verkställande direktör för Indigenous Leadership Initiative, som beskriver det som ”världens temperaturregulator” och ”en stor kyl på planetens topp”.
Myrar täcker bara 3 procent av jordens yta men lagrar nästan en tredjedel av det globala kolet, men endast 17 procent är skyddade, enligt en studie från Wildlife Conservation Society. I norra Ontarios Ring of Fire ligger en mineralrik fyndighet med nickel och krom för elbilsbatterier under dessa myrar. Ontarios premiärminister Doug Ford har drivit på för gruvdrift för att minska beroendet av USA och sa i sommar: ”Så här gör vi oss mindre beroende av USA”.
Gruvutforskning stör redan ekosystemet genom provborrning och tunga maskiner, vilket förändrar hydrologin och riskerar kolutsläpp, säger Janet Sumner från Wildlands League. När torv torkar återupptas nedbrytningen och släpper ut kol som fossila bränslen, varnar Julie Loisel från University of Nevada, Reno. Lawrence Martin från Mushkewowuk Council kallar dem ”jordens lungor” och betonar: ”Om du börjar pilla med det måste du vara verkligen, verkligen försiktig”.
Urfolksledda bevarandeinsatser, inklusive förslag från Mushkewowuk Council och Kitchenuhmaykoosib Inninuwug First Nation, syftar till att skydda dessa områden. Courtois noterar att ett urfolksperspektiv fokuserar på ”vad du behöver behålla i dessa ekosystem istället för att titta på vad du kan ta”. Martin tillägger att gruvdrift kan samexistera med bevarande om det görs ”med stor samvete”, även om stödet från Ontarios regering är osäkert. Vitmossa, som absorberar upp till 20 gånger sin vikt i vatten, utgör grunden för denna kollagring, som byggts upp under tusentals år.