Forskare har sekvenserat det andra högkvalitativa genomet från en Denisovan, extraherat från en 200 000 år gammal tand i Denisova-grottan i Sibirien. Detta fynd avslöjar minst tre distinkta Denisovan-populationer och bevis på korsavel med okända Neanderthals och en annan mystisk grupp av forntida människor. Resultaten utökar vår förståelse av den tidiga människans evolution i Asien.
För bara andra gången har forskare erhållit ett komplett genom från en Denisovan, en utdöd grupp av forntida människor som bebodde Asien. DNA:t kommer från en enda molar tand tillhörande en manlig Denisovan, upptäckt i Denisova-grottan i Sibirien 2020. Baserat på mutationer och sedimentdatering levde individen för cirka 205 000 år sedan, med grottans lager daterade till 170 000–200 000 år gamla. Detta kontrasterar mot det tidigare högkvalitativa Denisovan-genomet, från en individ som levde för 55 000–75 000 år sedan, och ger en inblick i en tidigare fas av Denisovans historia.
Denisovans identifierades första gången 2010 genom DNA från en fingerben i samma sibiriska grotta, distinkt från moderna människor och Neanderthals. Deras DNA finns kvar i moderna populationer, särskilt i Sydostasien, inklusive Filippinerna och Papua Nya Guinea, vilket indikerar tidigare korsavel med Homo sapiens. Mer nyligen, i juni, identifierades ett kranium från Harbin i Kina som Denisovan baserat på molekylära bevis, vilket ger den första bilden av deras ansiktsdrag.
Det nya genomet tyder på minst tre diskreta Denisovan-populationer. Den äldsta, representerad av denna hane, ersattes senare av en andra grupp vid grottplatsen tusentals år därefter. En tredje population, inte funnen i grottan, bidrog med DNA till moderna människor. "Att förstå hur tidiga Denisovans ersattes av senare Denisovans belyser en betydande händelse i människans historia", säger Qiaomei Fu vid Institutet för ryggradsdjurs paleontologi och paleoantropologi i Kina.
Ytterligare analys visar upprepad korsavel med Neanderthals, inklusive spår från en tidigare okänd Neanderthal-grupp som levde 7 000–13 000 år före den manliga Denisovanen. Genomet bär också DNA från en oidentifierad forntida människolinje som utvecklades separat i hundratusentals år, möjligen Homo erectus, även om inget DNA från den arten finns för bekräftelse. "Detta är en bombastisk artikel", säger David Reich vid Harvard University. "Denna studie utvidgade verkligen min förståelse av Denisovans universum", tillägger Samantha Brown vid Nationella forskningscentret för människans evolution i Spanien. "Det är oändligt fascinerande att vi fortsätter upptäcka dessa nya populationer", noterar Brown.
Forskningen, ledd av Stéphane Peyrégne vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Tyskland, beskrivs i en bioRxiv-preprint (DOI: 10.1101/2025.10.20.683404) och väntar på peer review.