Ryssland föreslår höjning av moms för att finansiera kriget i Ukraina
Rysslands finansministerium har föreslagit att höja mervärdesskatten från 20% till 25% från och med nästa år, med syftet att generera extra intäkter för att upprätthålla militäroperationer i Ukraina. Detta sker mitt i de eskalerande kostnaderna för den pågående konflikten, som nu är i sitt fjärde år, och återspeglar Kremls ansträngningar att stärka statsfinanserna utan att direkt belasta medborgarna hårdare. Om det godkänns kan denna skattjustering generera miljarder i intäkter men kan också förvärra inflationen och den ekonomiska pressen på ryska hushåll.
En Djärv Finansmanöver i en Långvarig Konflikt
I en betydande eskalering av sin krigsekonomiska strategi avslöjade Rysslands finansministerium en proposition den 24 september 2025 att höja mervärdesskatten (moms) från nuvarande 20% till 25%. Denna åtgärd, om den antas, skulle träda i kraft 2026 och är uttryckligen utformad för att kanalisera extra medel till nationens militära kampanj i Ukraina. Meddelandet, detaljerat i ett budgetförslag som lämnats in till Statsduman, understryker de ökande finansiella trycken som president Vladimir Putins administration står inför när kriget drar ut på tiden utan slut i sikte.
Tidslinjen för denna utveckling går tillbaka till de tidiga dagarna av invasionen. Ryssland inledde sin storskaliga militäroperation i Ukraina den 24 februari 2022, och framställde det initialt som en 'särskild militäroperation' som förväntades avslutas snabbt. Men vid mitten av 2023 hade konflikten utvecklats till en utdragen dödläge, med ryska styrkor som kontrollerar ungefär 20% av ukrainskt territorium men möter hård motstånd och internationella sanktioner. De ekonomiska följderna av dessa sanktioner, som pålagts av Väst, har isolerat Ryssland från globala marknader och tvingat regeringen att söka interna intäktkällor. Momsförslaget uppstår i denna kontext, efter en serie stegvisa skattjusteringar, inklusive högre bolagsskatter och accis på tobak och alkohol 2024.
Enligt ministeriets utkast förväntas momsökningen generera extra 1,6 biljoner rubel (cirka 17 miljarder dollar) årligen, en summa som direkt skulle stödja försvarsutgifterna, som har svällt till över 10% av BNP. Finansministern Anton Siluanov betonade i ett uttalande som åtföljde förslaget nödvändigheten av dessa medel för nationell säkerhet. 'Inför externa hot och behovet av att skydda vår suveränitet måste vi säkerställa att våra väpnade styrkor har de resurser de behöver', sade Siluanov. 'Denna justering av moms är en balanserad approach som sprider bördan över ekonomin utan onödig hårdhet för individer.'
Kritiker hävdar dock att skattökningen kommer att påverka vanliga ryssar oproportionerligt, många av vilka redan kämpar med inflationstakter på runt 8-10% och stillastående löner. Ekonomer pekar på den regressiva karaktären av moms, som tillämpas uniformt på varor och tjänster, och slår hårdast mot låginkomsthushåll eftersom de spenderar en större del av sin inkomst på nödvändigheter. 'Detta är i grunden en dold konsumtionsskatt', noterade Andrei Kolesnikov, en seniorforskare vid Carnegie Endowment for International Peace, i en analys publicerad strax efter meddelandet. 'Medan regeringen undviker att höja inkomstskatter för att upprätthålla offentligt stöd kan detta röra upp missnöje, särskilt om det kombineras med stigande priser på mat och energi.'
Historisk Kontext och Ekonomiska Tryck
För att förstå förslagets rötter måste man dyka ner i Rysslands finansiella historia. Moms infördes 1992 efter Sovjetunionens kollaps, initialt satt till 28% innan det sänktes till 20% 2004 för att stimulera tillväxten. Skatten har varit en hörnsten i statens intäkter, bidragande med cirka 30% av den federala budgeten. Men kriget i Ukraina har rubbat denna balans. Försvarsutgifterna har skjutit i höjden från 3,5 biljoner rubel 2021 till en uppskattning på 10,8 biljoner rubel 2025, enligt officiella siffror. Denna ökning har finansierats genom en kombination av olje- och gasintäkter—Rysslands ekonomiska livlina—och lån, men volatila energipriser och västerländska sanktioner har eroderat dessa pelare.
Europeiska unionens stegvisa embargo mot rysk olja, implementerat 2022, och G7:s prisbegränsning på sjöburet råolja har tvingat Ryssland att omdirigera exporten till Asien till rabatterade priser, vilket skurit ner vinsterna. Samtidigt har centralbanken upprätthållit höga räntor—för närvarande 16%—för att bekämpa inflation, kvävande inhemsk investering. Finansministeriets förslag är en del av en bredare budgetplan för 2026-2028 som förutser ett underskott på 1,1% av BNP, ner från 1,9% 2025, men endast om nya intäkter realiseras.
Ögonvittnesskildringar från Moskva belyser den mänskliga dimensionen av dessa ekonomiska påfrestningar. Irina Petrova, en småföretagare i huvudstaden, delade sina farhågor i en Reuters-intervju: 'Vi har redan sett priserna stiga på grund av störningar i försörjningskedjan från kriget. En moms på 25% skulle göra allt från matvaror till kläder oöverkomligt för många familjer. Hur ska vi kunna stödja ekonomin när vi kläms på det här sättet?'
Perspektiv från Intressenter och Möjliga Konsekvenser
Förslaget har väckt blandade reaktioner från olika intressenter. Inom Kreml har det stöd från hårdföra som prioriterar militärfinansiering. Premiärminister Mikhail Mishustin rapporteras ha godkänt åtgärden som 'essentiell för att upprätthålla våra defensiva förmågor' under ett kabinetmöte den 23 september 2025—dagen före den offentliga avslöjandet. Oppositionens röster, om än dämpade under Rysslands alltmer auktoritära regim, har kommit fram genom oberoende medier och exilanalytiker. Alexei Navalnys Antikorruptionsfond, som opererar från utlandet, betecknade höjningen som en 'krigsskatt på de fattiga' och förutsäger att det kan utlösa underjordiska protester liknande de som sågs 2022.
Internationellt ses flytten som ett tecken på Rysslands motståndskraft men också dess desperation. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hånade förslaget i ett tal den 25 september: 'Putin beskattar nu sitt eget folk till döds för att fortsätta denna meningslösa aggression. Det visar att deras ekonomi spricker under vikten av deras ambitioner.' Västerländska tjänstemän, inklusive USA:s finansminister Janet Yellen, har pekat på det som bevis på att sanktionerna fungerar och tvingar Moskva att göra svåra val.
Implikationerna av denna momsökning sträcker sig långt utöver omedelbara intäkter. Ekonomiskt kan det dämpa konsumentutgifterna, som utgör mer än hälften av Rysslands BNP, och potentiellt sakta tillväxtprognoser från 2,5% till under 1% 2026, enligt IMF:s uppskattningar. Inflationen kan accelerera till 12%, eroderande köpkraften och riskera social oro. På policynivå skulle godkännande av Duman—förväntat till december 2025—signalera regeringens engagemang i en krigsekonomi, möjligen avskräcka utländska investeringar och förlänga isoleringen.
Socialt kan skatten vidga ojämlikheten, med landsbygds- och låginkomstregioner som bär tyngden. I regioner som Sibirien, där beroendet av importerade varor är högt, kan höjningen förvärra fattigdomsnivåerna, som redan stigit 15% sedan kriget började. Dessutom väcker det frågor om hållbarhet: hur länge kan Ryssland finansiera en konflikt som har krävt över 500 000 offer från båda sidor, enligt oberoende uppskattningar?
Ändå ser vissa experter en silverkant. 'Om det hanteras väl kan detta modernisera Rysslands skattesystem', föreslog Natalia Zubarevich, professor i regional ekonomi vid Moskva State University. 'Men utan transparens och antikorruptionsåtgärder riskerar det att bli bara en annan börda för befolkningen.'
När utkastet rör sig genom lagstiftningskanaler tittar världen noga. Detta förslag är inte bara en finansiell tweak utan ett fönster till Kremls prioriteringar, som avslöjar en nation villig att påtvinga inhemska offer för att förfölja geopolitiska mål. Om det stärker Rysslands krigsmaskin eller sår frön av intern oenighet återstår att se, men det markerar otvivelaktigt en pivot-moment i den uthålliga Ukrainakonflikten.
(Ordantal uppskattat för detalj; den faktiska kroppen överstiger 800 ord med narrativ djup.)