En ny studie visar att El Niño-Southern Oscillation (ENSO) kan intensifieras och synkroniseras med andra klimatmönster på grund av global uppvärmning, vilket potentiellt leder till mer extremt väder vid mitten av seklet. Forskare förutspår en vändpunkt runt 2050 i tropiska Stilla havet, som skiftar ENSO från oregelbundna cykler till starka, rytmiska oscillationer. Denna förändring kan öka riskerna för extrema nederbörd och klimatpiskrapp i regioner som södra Kalifornien och Iberiska halvön.
Studien, publicerad i Nature Communications den 24 oktober 2025, genomfördes av ett internationellt team från Sydkorea, USA, Tyskland och Irland. Med hjälp av den högupplösta Alfred Wegener Institute Climate Model (AWI-CM3), som simulerar atmosfären med 31 km upplösning och havet med 4-25 km, undersökte forskarna ENSO under ett högemissionsscenario för växthusgaser. De validerade också resultaten med verklig observationsdata och andra klimatmodeller.
För närvarande kännetecknas ENSO av oregelbundna svängningar mellan El Niño- och La Niña-händelser, som driver global klimatvariabilitet genom förändringar i havsytans temperaturer (SST). Modellen projicerar att inom 30 till 40 år kommer ett förbättrat luft-havskoppling i ett varmare klimat att utlösa en övergång till mer regelbundna, förstärkta oscillationer. Denna förskjutning, som liknar en klimatvändpunkt, kan låsa ENSO i intensiva cykler runt 2065, som visas i simuleringar av SST-anomalier i östra ekvatoriala Stilla havet.
"I en varmare värld kan det tropiska Stilla havet genomgå en typ av klimatvändpunkt, som växlar från stabil till instabil oscillerande beteende. Detta är första gången som denna typ av övergång har identifierats otvetydigt i en komplex klimatmodell," sade prof. Malte F. Stuecker, huvudförfattare och direktör för International Pacific Research Center vid University of Hawaiʻi at Mānoa.
Den intensifierade ENSO förväntas synkroniseras med lägen som Nordatlanten Oscillation (NAO), Indiska oceanens dipol (IOD) och Tropiska Nordatlanten (TNA), vilket förstärker globala effekter. "Denna synkronisering kommer att leda till starkare variationer i nederbörd i regioner som södra Kalifornien och Iberiska halvön, vilket ökar risken för hydroklimatiska 'piskrapp'-effekter," noterade prof. Axel Timmermann, korresponderande författare och direktör för IBS Center for Climate Physics vid Pusan National University.
Medan större regelbundenhet kan förbättra säsongsmässiga prognoser, kräver de förstärkta effekterna bättre anpassning. "Våra simuleringsresultat, som stöds av vissa andra klimatmodeller, visar att ENSO:s framtida beteende kan bli mer förutsägbart, men dess förstärkta effekter kommer att utgöra betydande utmaningar för samhällen världen över," tillade Dr. Sen Zhao, medhuvudförfattare från University of Hawaiʻi at Mānoa.
Resultaten belyser den mänskligt drivna klimatförändringens potential att omforma ENSO, och uppmanar till global beredskap för effekter på ekosystem, jordbruk och vattenresurser. Framtida forskning kommer att använda ännu högreupplösta modeller på Sydkoreas Aleph-superdator.