Studie vänder upp och ner på idén att lätt drickande skyddar hjärnhälsan
En storskalig studie som kombinerar observations- och genetiska data har funnit att någon alkohol konsumtion ökar risken för demens, utan någon säker nivå identifierad. Publicerad i BMJ Evidence Based Medicine utmanar forskningen tidigare föreställningar om fördelarna med måttligt drickande. Demensrisken ökar linjärt med alkoholintaget, enligt analysen.
Forskare analyserade data från 559 559 deltagare i det amerikanska Million Veteran Program och UK Biobank, och övervakade dem för demens under perioder på 4 år i den amerikanska gruppen och 12 år i den brittiska gruppen. Över 90 procent av deltagarna rapporterade alkohol konsumtion, bedömt via frågeformulär och AUDIT-C-verktyget för farliga mönster som binge drinking.
I observationsanalyser framträdde en U-formad association, där icke-drickare och tunga drinkare (40 eller fler drinkar per vecka) löpte 41-51 procent högre risk för demens jämfört med lätta drinkare (färre än 7 drinkar per vecka). Mendelsk randomisering med genetiska data från 2,4 miljoner personer visade dock ingen sådan kurva. Istället ökade demensrisken stadigt med genetiskt förutsagt alkoholbruk.
Till exempel kopplades en extra 1-3 drinkar per vecka till 15 procent högre risk, medan en fördubbling av genetisk risk för alkoholberoende associerades med en 16 procents ökning. Studien fann inga skyddande effekter från låg nivå av drickande, och tillskrev tidigare observationsfynd till omvänd kausalitet: personer med tidig kognitiv nedgång minskar ofta alkoholintaget innan diagnos.
"Våra studiedata stödjer en skadlig effekt av alla typer av alkohol konsumtion på demensrisk, utan bevis som stödjer den tidigare föreslagna skyddande effekten av måttligt drickande," slutade forskarna. De noterade begränsningar, inklusive starkare associationer bland personer av europeisk härkomst på grund av provstorlekar, och o verifierade antaganden i genetiska metoder.
Resultaten, som involverar mångsidiga härkomster, uppmanar till minskning av alkohol som en demensförebyggande strategi, och betonar behovet av att hantera omvänd kausalitet i tidigare studier.