Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet, har antagit nya riktlinjer för skogsbruket som fokuserar på andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Beslutet markerar ett skifte från maximal avkastning, men saknar konkreta nationella mål och möter kritik från bland annat samiska företrädare och miljöorganisationer. Kyrkan lovar ökat inflytande för samerna i frågor som rör renskötsel.
Svenska kyrkan, som är en av Sveriges största skogsägare och femte största totalt, har länge kritiserats för sitt bruk av kalhyggen, vilket påverkar biologisk mångfald, klimat och renskötsel. Miljöorganisationer, samer och interna kritiker har ifrågasatt metoder, med hänvisningar till bibliska värden som Jesu syn på naturen.
Redan 2021 tillsattes en utredning ledd av Göran Enander, tidigare generaldirektör för Skogsstyrelsen, som föreslog att 20 procent av skogen skulle avsättas för biologisk mångfald och en tredjedel övergå till hållligare metoder. Motståndare lät genomföra en ny utredning, och den 18 november 2025 beslutade Kyrkomötet att skogsbruket ska styras mot fyra hållbarhetsmål: andlig, ekologisk, social och ekonomisk.
Beslutet går på kyrkostyrelsens linje och nobbar den ursprungliga utredningen. Det saknar dock konkreta nationella mål, vilket väckt besvikelse. Biskop Andreas Holmberg i Stockholms stift säger: ”Men den här inriktningen har inte åtföljts, tycker jag och många med mig, av några konkreta mål. Det fanns ju sådana förslag, men inte i kyrkostyrelsens skrivelse. Så jag är både glad och besviken kan man säga.”
Samiska företrädare är kritiska mot formuleringen kring fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC), som nu gäller vid ”direkt och betydande påverkan” på renskötseln – en bedömning som lämnas till stiften. Jenny Wik-Karlsson vid Svenska samernas riksförbund kallar det en försvagning: ”Det är många som är besvikna nu. Man pratar om försoning med samerna – men i det ligger ju också att man ska hörsamma det som representanter från samerna efterlyser.”
Karin Öhman, professor vid SLU, välkomnar inriktningen men efterlyser tydligare mål för att omsätta den i praktiken. Wanja Lundby-Wedin (S), vice ordförande i kyrkostyrelsen, förklarar: ”Vi går från bästa möjliga avkastning till de här fyra områdena.” Hon betonar att stiften har olika förutsättningar men lovar uppföljning och dialog med samer för att stärka FPIC. WWF kritiserar det lokala inflytandet och varnar för långsamma förändringar.
Kyrkan inför samtidigt respekt för urfolksrätten i kyrkoordningen som del av försoningsprocessen med samerna.